Klockan 17 på söndagskvällen ska det stora nyårsfirandet börja, men när klockan börjar närma sig den tiden står många av stolarna på Folkets hus fortfarande tomma.
– I vår kultur är det ofta så, säger man att någon ska komma en viss tid så kommer de inte förrän en timme senare, säger Ali Haidar som är kvällens festfixare.
Och precis så var det, över en timme senare är övervåningen på Folkets hus fullsatt, de tomma stolarna är nu fyllda av glada människor och festen kan snart börja.
– Vi har fått hjälp att anordna den här festen via föreningen Gemensam kultur i Haparanda, och det är första gången i år, säger Ali Haidar.
Det persiska nyåret, även kallat Nouruz, firar våren och solens återkomst, och infaller i samband med vårdagjämningen. Men redan några dagar innan vårdagjämningen inleds festligheterna med en eldfest där man enligt tradition samlas på gator eller torg för att hoppa över små eldar. Firandet fortsätter sedan på olika sätt i nästan två veckor. Det persiska nyåret symboliserar pånyttfödelse och mörkrets kamp mot ljuset.
Kvällens konferencierer förklarar vad det persiska nyårsfirandet innebär och vad den här kvällen kommer att bjuda på. Allting tolkas mellan persiska, svenska och lite engelska för att alla ska förstå.
På kanten av scenen ligger en bordsduk utplacerad, på duken ligger en massa olika frukter, nötter och en bok.
– Här på duken ligger sju ting som alla traditionsenligt börjar på bokstaven S och representerar olika saker, säger en av konferenciererna.
Festligheterna inleds med barn som sjunger nationalsången och viftar på Sveriges och Afghanistans flaggor. Kvällen fortsätter sedan med dans, persisk musik, middag, presentutdelning och olika tävlingar.