Bara Ljusnarsberg och Perstorp har högre ohälsotal i landet, enligt försäkringskassans senaste uppgifter om ohälsotal. Ohälsotalet mäter man genom att summan av dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år. Här kommer Haparanda upp i 44,7 dagar i snitt. Att jämföra med Danderyd som har landets bästa siffra med 12,6 dagar – eller Kiruna med 21,1.
Ända sedan 2001 har Haparanda pendlat mellan första, andra och tredje plats på den mindre smickrande topplistan.
Det finns vissa enkla förklaringar. Dels att det flyttar in många sjuka till Haparanda. Det kan ha att göra med skillnaderna på finska och svenska regler för pension och sjukersättning.
– Finländare som har varit yrkesverksamma i Sverige väljer att flytta så nära Finland som möjligt och det är svårt att göra något åt, säger Sven Tornberg (C).
Tornberg tror att det finns en hel del att göra för att förbättra folkhälsan i kommunen.
– Det vi kan göra är att jobba mer förebyggande. Vi kan motverka användandet av alkohol där vi ligger väldigt högt. Rökning är en annan sak. Sen är det allmänt att jobba med mer rörelse i skolan och minska övervikt och fetmarelaterade sjukdomar. Men det görs ju saker, vi har jobbat med psykiska ohälsan bland unga väldigt mycket till exempel. Men det är ju ett långsiktigt arbete innan man kommer tillrätta med det här.
Marléne Haara (S) är ordförande i socialnämnden. Hon slår fast att Haparanda är på rätt väg. Om man bara jämför med 2015 så har Haparanda minskat ohälsotalet från 47,6 till 44,7.
– Vi jobbar ju med det här. I måndags hade vi till exempel en trygghetsvandring, vi håller på med östra hälsoförebyggande rådet, vi ska ta fram en ny plan för hälsoarbetet. Det finns åtgärder vi ska genomföra, säger Haara.
Sportoteket som infördes förra året är en annan del hon vill lyfta fram.
– Det snodde jag direkt från Luleå, jag tyckte att det var en bra grej. Fler ska få möjlighet att sporta – det ska inte behöva bli en klassfråga.
Men Marléne Haara vill se mer vilja från politiskt håll för att råda bot på folkhälsan. Haparanda har infört en hälsosamordnare, men bara på 20 procents tjänst. Det här skulle Haara vilja se mer av.
– För att få lite pondus i det här skulle vi kunna satsa till exempel en krona per invånare. Och för att stärka folkhälsan ska vi jobba med tidiga insatser, det är den vägen vi måste gå och då räcker inte 20 procents tjänst på samordnaren.