Långgrunt vid stugområden - därför vill många muddra
HAPARANDA. Mängder av båtpirer och muddrade privata båthamnar sticker ut längst kustbandet i Haparanda. Kan det vara i sin ordning? undrar några av NSD:s läsare.
Foto:
Upplevs som privat
Upplevelsen är att dessa byggnationer förhindrar allmänhetens rörlighet vid stranden, då området upplevs som privat. En annan åsikt är att muddringar frigör tungmetaller i vattnet.
Den gemensamma frågan är om det rör sig om svartbyggen.
Men allt är i sin ordning.
- Jag vet att många stugägare har fått tillstånd som utfärdas av Gränsälvskommissionen, säger Göran Vigren, planeringschef vid Haparanda kommun.
Gränsälvskommissionens tjänsteman Eine Pirilä instämmer i att många tillstånd om stenpirer och muddringar har utfärdats.
- Oftast får privata stugägare tillstånd. Det är små muddringar det handlar om, men de går samma beslutsväg som alla andra.
Gratis
Men om alla byggen har tillstånd, det kan hon inte garantera.
- För att kunna svara på det måste jag ha namn på stugägarna.
Men hon tror inte att svartbyggena kan vara många.
- Det är gratis att söka tillstånd och därför är det många som söker tillstånd.
När en ansökan kommer in till Gränsälvskommissionen skickas den på remiss till länsstyrelsen, Fiskeriverket, Haparanda kommun och de tre motsvarigheterna i Finland. Den sökande kallas också till en muntlig förhandling där planerna får presenteras. Besluten offentliggörs i tidningarna. Besluten har också villkor. Mellan den sista april och den sista oktober är muddringar exempelvis förbjudna.
Tre år på sig
- Muddringar ska ske under vinterhalvåret och muddringsmassorna ska placeras på land på ett sådant sätt att de inte kan rinna tillbaka ut i havet. Det sker en naturpåverkan så det ska bli snyggt efteråt.
Efter att tillståndet har givits har den sökande tre till fyra år på sig. Därefter ska resultatet redovisas till Gränsälvskommissionen.
- Vi vill se foton och få en skriftlig redovisning, säger Eine Pirilä.
Så jobbar vi med nyheter