Länderna presenterar olika slutsatser

Hur mår kustvattnet vid Haparanda och Torneå? "Uppnår ej god kemisk status" är den svenska bedömningen. "God kemisk status", är den finska bedömningen.

PROVTAGNING. År 2012 var NSD med när Joni Satokangas och Martti Salminen tog upp prover från sedimenten.

PROVTAGNING. År 2012 var NSD med när Joni Satokangas och Martti Salminen tog upp prover från sedimenten.

Foto: Linda Danhall

HAPARANDA2015-12-16 07:00

För tre år sedan samlades fiskar in för provtagning vid kusten Haparanda och Torneå. Samtidigt togs också sedimentprover från havsbotten. Nu är analyserna klara och rapporten offentliggjord, detta i en gemensam undersökning för Sverige och Finland.

– Vi har använt gemensamma metoder för att kartlägga miljöfarliga ämnen vilket har underlättat en gemensam tolkning av dess effekter på Bottenvikens kustområde, säger Henrik Larsson, vid länsstyrelsen i Norrbotten.

Tolkningarna av proverna ser dock olika ut i Sverige och Finland och det hela slutar med slutsatsen från Svensk sida att vattnet "uppnår ej god kemisk status" medan Finland gör bedömningen att vattnet uppnår "god kemisk status". Detta då länderna har olika tolkning av ramdirektivet för vatten.

– Eftersom skillnaderna grundar sig i att man på nationell nivå tolkat direktivet olika finns inte möjlighet att ytterligare harmonisera klassificeringen av kemisk status i dagsläget. Klassificeringen av kemisk status kommer därmed att skilja sig åt mellan Sverige och Finland, säger Henrik Larsson.

Han uppger att en bättre harmonisering eventuellt kan ske när det nya prioämnesdirektivet tas i bruk år 2018, men till dess kommer Finland att anse att vattnet mår bra, medan Sverige inte anser så.

– Det finns vattenmekanismer som gör att det som släpps ut i vattnet vid gränsen inte berör det finska området, det kommer till oss, varsågod. Teoretiskt kan det finnas med i bedömningen, det vore inte helt osannlikt, men jag vet inte med säkerhet varför Sverige och Finland gör olika bedömningar av samma prover, säger Per Lundbäck, miljöinspektör.

Han ska nu detaljstudera rapporten.

Analyserna visar höga halter av flera skadliga ämnen, både i fisk och i sediment. Rapporten heter "Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian bay" och är sammanställd av Naturhistoriska riksmuseets enhet för miljöforskning och övervaktning. I rapporten konstateras att vissa halter i ämnen i fisk kan vara missvisande då de är tagna på muskler då vissa ämnen tydligast märks i organ, exempelvis vad gäller halterna av bly som i proverna uppvisar värden lägre än gränsvärdet.

Vad gäller kvicksilver uppvisas halter som överensstämmer med prover tagna på land. Gränsområdet är drabbat av höga kvicksilverhalter och EU:s gränsvärde på 20 mikrogram överskrids i proverna från kustvattnet vid landsgränsen "mellan 5 och 15 gånger högre än gränsvärdet" och koncentrationen uppnådde i vissa prov halter mellan 92 och 343, att jämföra med gränsvärdet på 20 mikrogram per kilo. Koncentrationen är mellan två och sju gånger högre än referensområdet Holmöarna.

FAKTA/Den nya forskningsrapporten

Under våren 2012 samlade fisk och sediment in för provtagning och analys.

Krom, bly, koppar, zink, nickel, vanadin, arsenik och kvicksilver är några analyserade ämnen.

Kvicksilverprover visar 5 till 15 gånger högre halter än gränsvärdet.

Vad gäller Zink överskreds gränsvärdet i åtta prov.

För Cadmium var resultaten under gränsvärdet men då proverna tagits i muskler är halterna inte representativa för hela fisken.

/ "Evaluation of the contaminant status in sediment and Fish in the Bothnian bay"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om