Efter en drygt två år lång process har Vasa förvaltningsdomstol fattat beslut gällande Sveriges överklagan om Outokumpus produktionsökning och på flera områden fördubblade utsläpp. Sveriges överklagan ogillas.
– Tillståndet var väntat, säger Laura Jantunen, kommunikatör vid Outokumpu.
Domstolen ålägger dock Outokumpu skarpare kontrollkrav än ursprungstillståndet tillåter och kräver exempelvis reglering av utsläppen av kvicksilver.
Nu installeras rening. Outokumpu tillåts släppa ut 400 kilo kvicksilver per år, det är lika mycket som Sveriges totala utsläpp som ligger mellan 400 och 500 kilo per år.
Förr reglerade Sveriges industrier sina nedfallsområden med hjälp av höjden på skorstenar, en metod som frångicks på 1960-talet.
Nu säger Regionförvaltningsverket i Norra Finland att höjden på skorstenarna på Outokumpu ska regleras så att gränsvärden inte överstigs inom ”utsläppens influensområden”, inte landar i mätningsområdet för luftföroreningar i Torneå.
– Ett förlegat synsätt. I industrialismens barndom höjdes skorstenar för att människor skulle se, att röken inte skulle vara i vägen, och för att människor skulle slippa hostan som följde med den. Antingen har man reningsteknik eller inte, höjda skorstenar innebär bara att utsläppen sprids i ett större område, säger David Berggård, miljöingenjör vid Länsstyrelsen.
Högre skorstenar, vad är er uppfattning att det ger för resultat?
– Kravet att skapa en atmosfärisk spridning kommer från tillståndet, säger Laura Jantunen.
Domstolen beslutar också att partiklarna i utsläppen ska vara så stora som möjligt. Målet är att minska antalet inandningsbara partiklar, inte att minska miljöpåverkan.
Outokumpu ska också mäta luftkvalitén i Torneå, de behöver däremot inte mäta luftkvalitén i Riekkola i Haparanda som är Nordens största nedfallsområde bland annat vad gäller nickel, krom och cancerogent sexvärt krom. Mossprover ska även fortsättningsvis ske vart femte år.
Domstolen gör bedömningen att också bortse från Länsstyrelsen krav på minskade utsläpp av svavel- och kväveoxider som tangerar den kritiska belastningspunkten i Haparandaområdet. Domstolen går på Outokumpus linje, att miljön inte är påverkad.
Domstolen går också på Outokumpus linje att inte vidare utreda utsläppen av världens giftigaste gasförening osmiumtetroxid. Ett forskarteam från Luleå och länsstyrelsen har slagit fast att osmiumtetroxiden från Outokumpu nu finns i näringskedjan, detta efter undersökningar av råttor från Riekkola där ämnet har påvisats.
Outokumpu menar tvärt emot forskarna att osmiumtetroxid snabbt blir ofarligt ”reduceras till en ofarlig förening”. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket hyser däremot stor oro över att osmiumtetroxiden finns i näringskedjan och att utsläppen inte stoppas. Outokumpu behöver inte heller stoppa utsläppen av sexvärt krom, som är cancerogent och genmanipulerande.
Frågan om den 30-åriga övervakning av Sällödeponin i Torneå som visat sig läcka sexvärt krom till grundvattnet, där Outokumpu genomfört en försöksåtgärd för att stoppa spridingen, nämns inte alls i domen.
David Berggård är inte förvånad över att Sveriges överklagan ogillades.
– Nej, erfarenheten är att de i väldigt hög grad utgår från vad det sökande bolaget vill, exempelvis när bolaget presenterar en reningsteknik så anammar de ofta den. En annan skillnad är att BAT, bästa tillgängliga teknik, är miniminivå i Sverige, medan det i Finland anses att om man lever upp till den, då är det bra.
Under överklagningsprocessen har Outokumpu förberett sig och är nu redo att inleda produktionsökningen.
– Outokumpu har ökat produktionen i enlighet med planen och villkoren, säger Laura Jantunen.