Anders Rönnqvist (-) hade synpunkter på hur årsredovisningen var utformad och menar att resultatet för hela kommunkoncernen är något sämre än redovisat. Men kommunfullmäktige gick inte på Rönnqvists förslag på om återremiss, utan godkände årsredovisningen för 2017. En årsredovisning som blev mer positiv än väntat.
Vid delårsredovisningen prognostiserades ett kraftigt budgetunderskott. Men i stället för att göra ett resultat på befarade 8,8 miljoner kronor gjorde kommunen ett positivt resultat på 19,9 miljoner kronor och avvek från budgeten med endast 0,3 procent. 19,9 miljoner kronor innebär ett resultat på 3,2 procent.
2017 års resultat är följden av sparpaketet som kom under förra året där kommunen skulle dra in på tio procent av investeringar och en procent från driftsbudgeten.
– Revisorerna gav med all rätt nämnderna en smäll på fingrarna. Situationen var alarmerande, säger kommunalrådet Peter Waara (S).
Waara hyllar kommunanställdas inställning för att vända ekonomin.
– Hans Kenttä (ekonomichef) är lite försiktig när han pratar om att det har varit återhållsamhet i verksamheten. Sanningen är att vår personal verkligen har fått förståelse för vad det innebär att driva offentlig verksamhet och de tar ansvar för kommunens ekonomi.
Men i kommunfullmäktige var det knappast så att många slog sig för bröstet just med tanke på ekonomin. Alla verkar tämligen överens om att Haparanda står inför tuffa utmaningar.
Framförallt: Befolkningen blir äldre och antalet medborgare färre. Men även följderna av drogproblematiken i kommunen är något som diskuteras. Och underhållet.
Niklas Olsson (M) tycker att majoriteten måste ta underhållsfrågor på större allvar.
– I Haparanda kanske man kan spara pengar på att inte underhålla vägar. Det skulle man eventuellt kunna leva med. Men det man inte kan vänta med är att underhålla fastigheter. Att skjuta på det är inte ekonomiskt smart. Det är en stor kapitalförstöring, säger Olsson och fortsätter:
– Jag har pratat med tekniska chefen om vad Haparanda satsar och det är 16 kronor per kvadratmeter om året. En snittsiffra man brukar prata om är 100-150 kronor per kvadratmeter. Men det är inte det allvarligaste. Allvarligast är att vi inte har underhållsplaner. Vi har händelsestyrt underhåll. När det redan regnar in eller har regnat in i flera år väljer man att laga taket. Det här tycker jag är ytterst viktigt. Det är underbudgeterat och något som vi måste satsa på.