Haparanda jaktvårdsförening har ansökt hos Haparanda kommun om en förlängning av föreningens jaktarrende på Haparanda kommuns marker, förutom Seskarö och delar av markerna i Vuono. Markområdet är på totalt 1 487 hektar och föreningen önskade få arrendera marken för 4 000 kronor per år i fem år.
Nu har kommunstyrelsens politiker beslutat att förlänga avtalet i fem år, alltså till den 30 juni år 2019. Arrendeavgiften blev något högre än jaktföreningen hade önskat och fastslogs till 7 435 kronor per år. Summan ska årligen justeras enligt konsumentprisindex.
Jaktvårdsföreningen ansöker också om att få disponera de jakträtter Haparanda kommun har som markägare. Tidigare har kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat i frågan med föreningens namnförslag till grund för beslut.
Politikerna har nu beslutat att föreningen i Mattila viltvårdsområde får disponera jakträtterna som hör till Haparanda kommun. Föreningen ska dock fortsatt årligen lämna sina förslag på jakträttsinnehavare till kommunstyrelsens arbetsutskott.
Priset för Haparanda jaktvårdsförening blev fem kronor per hektar mark.
– Det är så billigt så alla inblandade borde skämmas, de dumpar marknaden i oförstånd eller i någonting annat, kommunen och skattebetalarna är förlorarna, säger Gunnar Björk, markägare.
Han ifrågasätter varför inte frågan kommit ut för offentlig upphandling.
– Naturligtvis borde kommunen ha tagit in offerter och upplyst allmänheten, det finns andra intressegrupper än just den här jaktvårdföreningen. Kommunen skulle också kontrollerat priser med Sveaskog och kyrkan, Sveaskog gör detta på ett mycket professionellt sätt så det finns folk att rådfråga. Rätt pris per hektar hade varit mellan 10 och 15 kronor.
Gunnar Björk äger mark som angränsar till kommunal mark.
– Fler än jag skulle säkert vilja arrendera för det priset. Men en kommun får inte gynna någon särskild, varken med mark eller jakt. En offentlig upphandling hade gett skattebetalarna och kommunen mycket mer. Alla andra får betala för att jaga eller spela golf eller vad man vill göra och pengarna hade kunnat användas till skola, vård och omsorg och annan kommunal verksamhet, fem kronor per hektar är alldeles för billigt. Man kan ifrågasätta om det här håller enligt kommunallagen, säger Gunnar Björk.