– Det är naturligtvis inte roligt, men sen är väl inte statistiken helt rättvisande alltid eftersom inkomster och annat från Finland inte finns med. Men vi ligger alldeles för dåligt till, så är det ju, kommenterar kommunalrådet Sven Tornberg (C) siffrorna.
Rädda barnens siffror visar på en ökning av barnfattigdomen i kommunen. Mellan 2016 till 2019 steg det från 11,9 procent till 13,6.
– Det är ett jättestort problem. Haparandaborna har ganska dåligt självförtroende. "Man blir ingenting om man kommer härifrån". De här ekonomiska problemen går ofta i arv från förälder till barn, säger Nina Waara (S).
Sven Tornberg förklarar att kommunen jobbar på många olika håll i frågan om barnfattigdom, bland annat att föreningar betalar väldigt låga avgifter för att få nyttja lokaler, väl tilltagna ersättningar för Lok-stöd och att man arbetar för att få fler att arbeta mer.
Man har dessutom en maxtaxa för förskola och fritids, ett extra avdrag så att dem med lägst inkomst betalar en lägre avgift. Men det är inte tillräckligt anser oppositionen som vill att det ska vara avgiftsfritt.
– För dem som är på gränsen är 1 000 kronor i månaden mycket pengar som kan gå till barnen istället. Så det är en sak som vi kommer återinföra om vi får makten i nästa val, säger Nina Waara.
Sven Tornberg menar att en sådan åtgärd skulle slå åt fel håll.
– De som gynnas mest av det är höginkomsttagarna.
På vilket sätt då?
– I vanliga fall, om man inte skulle ha maxtaxan, så skulle de som passerar maxtaxan tjäna 22 000 kronor medan den med låg inkomst sparar 2 500. Är det då rätt insats för att hjälpa den med låg inkomst? Nej, jag skulle inte tro det. Det skulle vara en felaktig insats för att nå en rättvis fördelning.
Samtidigt vill Nina Waara se att man satsar mer på psykisk hälsa inom skolan.
– Vi vill stärka skolan så att de här barnen inte hamnar på socialtjänsten senare i livet. Vi vill ha fler kuratorer som kan möta eleverna och anställa en psykolog, vi har ingen anställd just nu. Nu är det mer att kuratorerna släcker bränder.
Sven Tornberg tror även han att fler kuratorer skulle kunna bidra till att motarbeta fattigdom, men att det behövs mer än så.
– Här handlar det om att få både föräldrar och våra unga att se nyttan av att faktiskt utbilda sig och läsa eftergymnasialt. Att klara av skolan, gymnasiet och kunna läsa vidare.