Haparanda har högst arbetslöshet i Norrbotten

Fler var arbetslösa i Sverige i december förra året jämfört med samma månad året innan, det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen. I Norrbotten är det Haparanda som leder ligan med högst andel inskrivna.

I Norrbotten visar Arbetsförmedlingens siffror att det i december var 6,9 procent inskrivna, baserat på den registerbaserade arbetskraften.

I Norrbotten visar Arbetsförmedlingens siffror att det i december var 6,9 procent inskrivna, baserat på den registerbaserade arbetskraften.

Foto: Yvonne Åsell/TT

Haparanda2021-01-14 17:05

Riksgenomsnittet för andelen inskrivna arbetslösa var i december 8,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det är en ökning med 1,4 procent sedan samma tid året innan. I Haparanda är det 11,5 procent inskrivna under samma månad, däremot är ökningen på 0,4 procent blygsammare.

I Gällivare uppges 4,4 procent varit arbetslösa i december. Det är den lägsta siffran för länet under månaden. Motsvarande siffra för Kiruna är 4,6 och i Övertorneå landar den enligt Arbetsförmedlingen på 7,8.

Att den högsta procentuella andelen arbetslösa i länet för december dokumenterats i Haparanda har enligt Per-Anders Ruona, arbetsförmedlingschef i norra Norrbotten, bland annat att göra med att många som bor i gränsstaden jobbar i Finland.

– Om man bor i Haparanda och är arbetslös, då är man med i arbetskraften och räknas in som en av de arbetslösa i arbetskraften. Men om den där arbetslösa får ett jobb och jobbet råkar vara i Finland räknas personen bort från arbetskraften.

– Det gör att när vi sedan räknar arbetslösheten, då har vi inte räknat med den där som tidigare fanns med och belastade i arbetslöshet finns inte längre med och påverkar positivt i att ha gått ut i jobb.

I och med att en del av de som arbetar, men gör det på andra sidan gränsen, inte räknas med gör det enligt Per-Anders Ruona att de arbetslösas del blir större i statistiken. Samtidigt menar han att det vore fel att förklara att hela skillnaden beror på hur statistiken mäts och berättar att det har att göra med många faktorer. En annan del, som Ruona ser det, är arbetsmarknaden i Haparanda.

– Utifrån arbetsmarknadsinnehåll har vi väldigt stor andel av arbetstillfällen som är deltidsbaserade, projektbaserade. Alltså inte varaktiga heltidsanställningar. 

– Handel finns på alla orter, ja, men Haparanda som liten ort och handeln vi har som en gränsort har en ganska stor påverkan totalt sett på arbetsmarknaden.

På längre sikt tror däremot Per-Anders Ruona att ett generationsskifte kommer att påverka arbetslösheten på flera orter, däribland Haparanda.

– Det trycker ner arbetslösheten men det ökar behovet av att få ett inflöde av arbetskraft.

Det kommer enligt honom innebära att man måste försöka locka folk till Norrbotten.

– För att kunna lyckas med det behöver vi samverka med många aktörer på marknaden.

Arbetslösheten i december

Arbetslösheten i december 2020 i länets kommuner:

Haparanda: 11,5 procent

Älvsbyn: 9,5 procent

Arvidsjaur: 8,2 procent

Övertorneå: 7,8 procent

Överkalix: 7,7 procent

Kalix: 7,4 procent

Boden: 7,4 procent

Luleå: 7,3 procent

Pajala: 6,8 procent

Piteå: 6,5 procent

Arjeplog: 5,7 procent

Jokkmokk: 5,4 procent

Kiruna: 4,6 procent

Gällivare: 4,4 procent

Källa: Arbetsförmedlingen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!