Gränslöst möte om rättvisa och rättvisemärkt
Ryktet om att Haparanda har blivit Fair trade city har nått så långt som till indiern Sushil Tiwary. I går besökte han Haparanda för att diskutera mänskliga rättigheter och rättvisemärkt.- Alla tjänar på rättvisemärkt, såväl producenter som konsumenter, säger Sushil Tiwary.
Foto:
- För att vara Indien är det en liten delstat men som har många stora problem. Vårt största problem är bristen på utbildning, diskriminering, korruption och fattigdom, säger Sushil Tiwary.
Stora kontraster
Utöver mänskliga faktorer påverkar också naturförhållandena då torka och översvämningar förstör skörderna av ris och majs. Sushil Tiwary arbetar för organisationen Jagriti Vihara som är ett centrum för landsbyggdsutveckling och är själv uppväxt i området. Han kämpar dagligen för att öka människors rättigheter och förmåga att försörja sig.
- Det är fortfarande ovanligt att flickor går i skola. Hos oss går
2 000 barn mellan 6 och 16 år
i skola och lärarna är volontärer.
Centrumet arbetar framför allt för att stärka kvinnors roll i samhället och för att hjälpa dem att bli självförsörjande. I 70 byar drivs kvinnoprojekt och omkring 1 000 kvinnor är involverade.
- Kvinnor måste lära sig hur de producerar och tjänar pengar.
För rättvisa
Det är där som rättvisemärkningen kommer in.
- Det som produceras behöver en marknad för försäljning.
I går besökte han Haparanda kommun då han har hört att Ha-paranda blivit en Fair trade city.
- Vi är väldigt glada att du vill träffa oss. Vi jobbar för rättvisemärkt i vår kommun och din information gör att vi förstår än mer hur viktigt det här är, säger Nadja Lukin, från styrgruppen för rättvisemärkt.
Så jobbar vi med nyheter