"Friskolorna är här för att stanna"

Att skolorna har en framtid det står klart. Men hur den framtiden ser ut är det desto svårare att sia om.
"Behöver bli mer flexibel"
Johan Ingri, ordförande för särskilda nämnden vid lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet tror att skolans framtid bjuder på förändringar.
- Jag tror att de senaste årens uppsving för friskolorna är en reaktion mot den kommunala skolan. Den kommunala skolan behöver bli mer flexibel och jobba mer med kompetensutveckling för att behålla sina studenter. De behöver visa mer tydligt för föräldrar vad de gör.
Lång kamp för sin tro
För 21 år sedan började Birgitta Enevold som är rektor på friskolan Montessori Droppen i Haparanda, kampen för en montessoriskola. 1990 öppnade förskolan och tre år senare öppnade skolan.
- Jag kände direkt: här finns de pedagogiska redskapen. Jag fastnade för respekten för barnen i montessoripedagogiken.
Det blev starten på en lång kamp.
- Att överhuvudtaget bli accepterade och att få vårt rättmätiga bidrag var en lång process och det krävdes ett beslut från länsrätten. Vi sågs som konkurrenter, tyvärr lite för länge.
Frågande till vinster
Förr startade friskolor för att erbjuda ett pedagogiskt alternativ. Numer är de flesta som öppnar vinstdrivande.
- Det är lite synd. Nya pedagogiska grepp känns mer positivt, säger Ingri.
Enevold är frågande till vinster.
- Jag har svårt att förlika mig med att en skola får statligt bidrag som delas ut i vinst. Jag tycker att 100 procent av pengarna ska
gå till eleverna. Dessutom är jag nyfiken på hur de gör, för det
förstår jag inte. Vi har alltid
fått räkna varje peng.
Ingri och Enevold säger båda att mångfald är viktigt. Men mångfalden har ingen garanti.
- Man vet aldrig hur många som kommer till nästa terminsstart. Jag har lärt mig att det löser sig, men det är en osäkerhetsfaktor som ständigt finns med. Men den ställer också krav på kvalité, säger Enevold.
Vinna eller försvinna
Under åren som gått har många olika friskolor startats runt om i länet.
- Att prata om friskolor i en klump är jättesvårt. Ibland startar föräldrar en friskola när deras byskola hotas av nedläggning. Då kan jag undra om det verkligen gagnar barnen. Det är stora och svåra frågor.
Båda är eniga om att friskolorna är här för att stanna. Men de kommer inte att konkurrera ut de kommunala skolorna.
- Jag tror att utvecklingen inom friskolorna kommer att bromsas upp, säger Ingri.
Sämre ekonomi i kommunerna kan bli en bidragande faktor. Kan kommunerna visa att en friskola tär för mycket i budgeten kan Skolverket säga nej.
- Att sia tio till tjugo år framåt i tiden är våghalsigt. Samhällsutvecklingen formar skolorna och i slutändan kan alla vara bra skolor, både friskolor och kommunala. Det ska bli spännande att se hur friskolorna utvecklas i framtiden, säger Enevold.

"Friskolorna är här för att stanna"

Utvecklingen bland friskolorna går snabbt.De första startade av ideella skäl. Numera är många vinstdrivande.Att friskolorna är här för att stanna, det är rektor Birgitta Enevold och Johan Ingri, vid Luleå tekniska universitet enade om.