Familjen och kulturen styr våra liv

Inspiratören, utvecklings- och konstpedagogen Gunilla Öhman vill med sina föreläsningar medvetandegöra vilken strategi vi har i livet. Hon söker förklaringar och inte fel.
Att känna igen sig
- Jag vill att vi ska veta vad vi gör och varför. När vi vet kan vi bestämma om vi ska göra revolution eller inte.
Hur vår familj såg ut när vi växte upp har format oss. Öhman berättar om generella system som visar att äldst i en syskonskara gör oss ansvarsfulla och strukturerade. Som mellanbarn har vi ofta svårt att fatta egna beslut och som småsyskon blir vi ofta fria i våra liv. Ensambarn tar däremot ständigt sina egna vägar och tar sig själv på fullaste allvar.
- Den tid vi föds i påverkar oss också. För 40-talister är det viktigt att arbeta, det stod till och med på enkronorsmynten "plikten framför allt". 70-talisterna går efter sin lust och för 80-talisterna är livet fullt av valmöjligheter. Det här är förstås generalliseringar men när vi förstår hur det är kan vi skratta ihjäl oss, för då vet vi varför det blir som det blir på jobbet och i hemmet.
Familjen sätter spår
Hur våra föräldrar gjorde när vi var små har också påverkat oss. En dysfunktionell familj sätter djupa spår i själen.
- Hemska saker sker, men vi måste fråga oss vad jag själv vill med mitt liv. Vi måste konstatera att det var så då, men frågan är vad jag gör åt det nu.
På måndagskvällen föreläste Öhman på Polarica på inbjudan av intraprenadförskolan i Hapa-randa.
- Jag vill provocera till att tänka på det egna livet, inte på andras liv. Åker jag på charterresa och gör som alla andra, sitter jag i baksätet och ifrågasätter varför chauffören kör som den gör,eller håller jag
i ratten och styr dit jag själv vill?
Kraftfulla vägval
Öhman är förtjust i intraprenadformen.
- Vilken kraft det är i beslutet att starta intraprenad. I stället för att bli martyrer tog de ett beslut för barnens skull. Vi använder oss ofta av fina ord om att vi gör saker för barnens bästa och att barn är kompetenta, men hur visar vi det i verkligheten? Vi behöver tänka över våra attityder till barn.
Hon avslutar med ett citat hon en gång själv fått höra.
- Den du lever med har marginell betydelse. Det är du som har huvudrollen.