”Generellt i Norrbotten gör vi fler beslag och de är framför allt större än tidigare. För tio år sedan gjorde vi kanske beslag på gram eller hekto nu är det flera hekton till kilon”, säger Mikael Rova.
Vi har tidigare berättat om polisens arbete mot narkotikan i gränsområdet. I november berättade Mikael Rova, lokalpolisområdeschef östra Norrbotten, att de ser att droger som transporteras över gränsen till Finland föder ekonomin för gäng i södra Sverige.
Nästan tio månader senare ser polisen att flödet av narkotika fortsätter.
När det kommer till narkotikahandeln menar Mikael Rova att Haparanda sticker ut genom att det är en gränskommun mot Finland.
– Det sticker ut så till vida att stora mängder narkotika transporteras via Haparanda in till Finland och så går pengarna åt andra hållet.
– Sedan har vi lokal narkotikaproblematik i Haparanda också, men det är svårt att säga om det skiljer sig från något annat ställe. Men tillgången på narkotika verkar vara god.
Samtidigt som polisen ser att Haparanda är en transitkommun mot Finland brottas också kommunen med ett högt socioekonomiskt index.
– Skolresultaten är väldigt dåliga i Haparanda. Parallellt med bekämpningen av narkotikasmuggling och narkotika så jobbar vi med att försöka vända den här trenden tillsammans med Haparanda kommun och andra samverkansparter.
Mikael Rova menar att det finns en risk att ungdomar som kanske inte kommer in i samhället via utbildningar och arbete hittar andra saker att göra. Som att ägna sig åt brottslighet.
De vanligaste beslagen som polisen gör är enligt Mikael Rova hasch och amfetamin. Och läget i Haparanda i dag ser han som allvarligt.
– Läget är allvarligt, det är därför vi vänder på varenda sten för att bryta den här trenden.
Det är framför allt hasch och amfetamin som polisen gör beslag av, enligt Mikael Rova. Bilden är inte från ett beslag i Norrbotten, eller Sverige.
Nina Waara (S) är kommunalråd i Haparanda och berättar att man från kommunens sida arbetar aktivt mot narkotikasituationen.
– Det är oroande och alarmerande att man ser att så många unga faller in i det, säger hon, men hon tror också att situationen går att vända.
Kommunen kommer bland annat att ha ett möte med länsstyrelsen, polisen, Tullverket och Kronofogden som heter "Lokal operativ samverkan", en del av ett lokalt brottsförebyggande arbete. Det är ett startskott för fortsatt samverkan mellan de här myndigheterna och kommunen, men redan i dag samarbetar kommunen med myndigheter och polisen.
Nina Waara (S) tror på en samverkan mellan kommunen, myndigheter och föräldrar för att vända på situationen.
Nina Waara ser dock att det ibland kan vara svårt att veta vem som gör vad.
– Man behöver vara tydligare med vem som gör vad och var jag till exempel som lärare ska vända mig, om jag ser signaler.
Hon berättar också att både socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen hos kommunen arbetar brottsförebyggande.
När det kommer till skolan handlar det bland annat om att stärka skolresultaten.
– Utanförskapet gör att de riskerar att hamna i fel gäng eller med fel folk.
Socialförvaltningen arbetar för att minska användningen av narkotika och missbruk, och kommunalrådet nämner bland annat öppenvården och socialtjänsten.
Även om deras tjänster används så tror Waara att det kanske är fler som är i behov av hjälp.
– Jag tänker att det kanske också finns en skam kopplat till det här, att man inte vågar be om hjälp, säger hon.
– Vi har pratat inom kommunen om vi kan ha en annan ingång och jag vet att skolan och socialen också samverkar så man inte behöver ringa till socialtjänsten utan kan vända sig till ett team som jobbar mer från skolans sida.
Att jobba brett tror hon i längden kommer göra att situationen får en vändning.
– Polisen själv kommer inte klara det här, kommunen själv kommer inte klara det men tillsammans med föräldrar och andra myndigheter tror jag vi kan lyckas.