Det var under 2017 som Haparanda stad gjorde en inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Torneälvens avrinningsområde. Det visade sig att många hushåll har ej godkända avlopp.
Då blir följden att fastighetsägarna själva får stå för notan – och köpa nya avlopp.
Pia Hulkoff är på valbar plats i sjukvårdspartiet, men talar här främst i egenskap av ordförande i Korpikylä hembygdsförening. Hon är dessutom en av de bybor som har enskilt avlopp som får renoveras med jämna mellanrum.
– Det började med att vi hade årsmöte i fjol och många av medlemmarna var oroliga när de hade fått brev av kommunen som sade att de hade röda brunnar som var tvungna att åtgärdas.
Ute i Korpikylä kan man alltså inte anslutas till kommunala VA-systemet och byborna har alltid fått stå för avloppen själva. Men när kommunen vill säkra miljön i Torne älv blir konsekvenserna tydliga för byborna. Skaffa nya avlopp.
– Att fixa avloppet kostade omkring 100 000 kronor för oss och det ska hålla i ungefär tio år. Vi fick renovera vårt avlopp efter sju år och nu har det gått sex år efter det så det är nog dags snart igen. Det är mycket som kostar med avloppet, men bara inköpet kostar mycket. 60 000 kronor är för den billigare varianten, säger Pia Hulkoff.
Beskeden efter kommunens inventering har gjort att många har blivit oroliga, menar Hulkoff. Det är stora investeringar som behöver göras.
– Våra hus kommer ju att bli värdelösa om vi inte har godkända avlopp. Vem kommer att köpa hus här om det tillkommer en kostnad på 100 000 kronor? Om man nu inte väljer att ha ett utedass.
Partikollegan Anders Rönnqvist (NS) har varit den som har gått i bräschen för lyfta upp det här ämnet till debatt. Rönnqvist menar att kommunen måste ge medborgarna ett större stöd på något sätt. Det bästa sättet vore att ha en tryckledning efter hela älven, menar han. Även om det skulle medföra en väldigt stor investering.
– Det hade varit bäst, men då fick man höra att det ska kosta 200 miljoner kronor. Men det här har man inte analyserat och bedömt. Kommunen måste göra ansträngningar, så visar det sig säkert finnas alternativ som är billigare. Men här gör man det enkelt för sig genom att var och en får sköta sitt, säger Rönnqvist.
– Vi skulle kanske kunna göra en investering i reningsverken i Karungi och Kukkola. Vilka kan ansluta sig dit och vad kan det kosta? Det går inte att svara på när det inte finns någon analys. Nu ska alla sköta sina egna avlopp och det är inte alla som har de pengarna. Jag tycker att det är en svag, förenklad lösning för kommunen och man anstränger sig inte för att göra analyser för att få fram alternativ.
Kurt Rosendahl (S) är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Han menar att det här inte är några konstigheter egentligen. Kommunen jobbar med frågan, men tills något annat är löst måste alla se över sina egna avlopp.
– Det är klart att det här ska analyseras. Men hur som helst måste man åtgärda saker och ting, för det här är en miljöfråga också. 2018 får man inte ha skiten rinnande rakt ut i älven om man får uttrycka sig lite vulgärt.
Kan det bli aktuellt att förbättra reningsverken i Karungi och Kukkola?
– Det är inte fattat något beslut i dag, men det är klart att vi får titta på det.