Hur mycket "lantis" är en landsbygdsminister? Några timmars strömavbrott i hemmet i Karungi gav en liten inblick i Buchts liv ute i glesbygden.
– Är det något man har lärt sig är det att man ska ha kaffe redo när en journalist kommer, säger Sven-Erik Bucht (S) när han står framför brasan bland björkarna som frostar i sin glimrande vinterskrud.
Då ska inte heller ett ynka strömavbrott få sätta stopp för det. Speciellt inte för en människa på landsbygden. En lantis ska väl bara hugga några vedklabbar, sätta igång en brasa och koka kaffe i panna på gammalt vis.
Ja, visst. Bland skogsmaskiner och allt annat som han har fyllt sina garage med hugger han ved som han kan hålla igång brasan med. Det är inga problem. Sven-Erik Bucht kallar gärna sig själv för en lantis. Och han tycker att det borde finnas utrymme för fler sådana.
Förut fanns inga riksdagsledamöter i Haparanda. När Socialdemokraterna i Norrbotten presenterade sin riksdagslista var Sven-Erik Bucht högst upp. Ida Karkiainen tvåa. Fler behöver följa, menar Bucht. För fortfarande är det en Stockholmsdominans i maktens korridorer – inte minst bland tjänstemännen.
– Som politiker är det en massa tjänstemän runt en. Det kan inte vara så att alla ska komma från Stockholm. Nu är det en väldigt Stockholmsdominerad tjänstemannasida vi har på nationell nivå. Det är inget ont om Stockholm, men vi behöver en bra blandning.
Även om huvudstadsbor också bryr sig om landsbygden.
– När jag träffar stadsbor, inte minst i Stockholm, tindrar det ju i ögonen på dem när de säger att de ska till landet över helgen. De älskar ju landet. Men inte är det något att fara till om det där landet har vuxit igen, om affärerna har stängt och det är igenspikade fönster. De vill ju också ha en levande landsbygd så att de kan komma ut till det där fantastiska landet.
Bucht (S) upplever att fler personer börjar bry sig om klyftan mellan stad och land. I politiken enades alla riksdagspartier om 74 av 75 åtgärder för landsbygden. Nu sitter han och jobbar med en landsbygdsproposition som ska bilda konkreta förslag utifrån dessa 75 åtgärder.
– Landsbygden är försakad under en lång tid, av många regeringar i olika kulör. Landsbygdsfrågorna har kommit mer i fokus senaste åren. Det gör det lättare att driva den typen av frågor, för de diskuteras mer i media och av fler partier.
Levererar ni (regeringen), till exempel med statliga jobb till landsbygden?
– Ja, vi har börjat med det. När vi tillträdde satte vi stopp för flytten av skatteverket. Nio skattekontor skulle centraliseras och läggas ned. Lycksele hade till exempel drabbats oerhört hårt av det. Vi har flyttat ut myndigheter i landet som polarforskningsinstitutet till Luleå. Men vi ska ändå inte slå oss för bröstet. Att vända den här utvecklingen för svensk landsbygd kommer ta mer än en mandatperiod, mer än två mandatperioder. Men riktningen är väldigt tydlig nu.
Hur länge han själv ska vara med och driva landsbygdspolitik får framtiden utvisa. Men han tänker inte ge sig än. Även om det bara var ett halvår sedan han funderade på att sluta – när han drabbades av en hjärtinfarkt.
– Jag åkte ju på en rejäl smäll. Det blev ballongsprängning och när man hamnar i en sådan situation tänker man ju efter för sin hälsa om det här tempot är det bästa för mig.
– Men jag känner mig faktiskt något yngre efter det som hände och efter läkarna hade fixat mig. Så jag är beredd att fortsätta.
Nu lämnar han det upp till väljarna om lantisen ska fortsätta som minister. För en lantis är det. Och fler ska det bli.
För några veckor sedan var Bucht i Stockholm på barnbarnet Vanjas dop. Med vatten från Torne älv och en bastuskopa från Karungi.
– Hon ska bli en lantis.