Simon Styrman berättar att han själv lärt sig mycket genom idrotten som han kunnat ta vidare i arbetslivet.
I november 2023 prisades far och son, Simon och Lars-Johan ”Lasse” Styrman från Haparanda SKT Friidrott för sina insatser inom föreningslivet och fick ta emot utmärkelsen årets ledare i Haparanda.
Men bakom titeln ligger otaliga timmar av frivilligt engagemang.
– Jag delar med mig av min fritid för att stans barn och ungdomar ska kunna göra något vettigt, likaså pappa, säger Simon Styrman.
För familjen Styrman startade det med Lars-Johan som började träna friidrott själv som liten. Efter det har hans egna barn tränat friidrott och Lars-Johan har funnits med som tränare.
– När jag var fem år och fick börja träna tog pappa med mig hit till Aspen, så jag har hållit på sedan dess, säger Simon.
Simon Styrman började hjälpa till som hjälptränare i knattegruppen när han var 14 år, och tävlade och tränade aktivt tills han var 18 och skadade sig. 2016 avgick friidrottssektionens dåvarande ordförande och Simon berättar att ingen riktigt ville ta den rollen.
– Då hamnade den på mig, säger han.
Men att få folk att engagera sig frivilligt inom föreningen är inte helt lätt, förklarar Simon.
– Det är därför pappa blev tränare, han skulle egentligen inte vara tränare var väl tanken, men han såg att ungdomarna som höll i träningarna då fick kämpa. Då klev han in och hjälpte till, säger Simon.
HSKT friidrott vet inte om de kan starta upp en ny grupp för sexåringar i höst på grund av bristen på ledare. (Arkivbild)
Lars-Johan Styrman instämmer i bilden av svårigheten och tycker att det blivit "värre och värre".
– Speciellt när vi ska ordna tävlingar har många svårt att ställa upp, säger han.
Simon förklarar att klubben har två tävlingar om året, tre dagar totalt, som inbringar pengarna till årets resor och går tillbaka till medlemmarna.
– När vi ska samla in pengarna är det lite tråkigt att inte föräldrarna kommer och ställer upp mangrant. Det knorras lite. Då glömmer de bort hur mycket vi är där med deras barn, säger Lars-Johan Styrman.
Att få vill engagera sig tror ordföranden kan få konsekvenser längre fram.
– Idrotten bygger samhället. Om inte barnen får en aktiv fritid kanske man är ute och härjar på stan i stället, säger han och fortsätter:
– Jag tycker politikerna egentligen borde ta större ansvar och hjälpa föreningarna, i Haparanda men även i Norrbotten. Jag tycker också att riksidrottsförbundet borde engagera sig mer, för de kan ge pengar men de kan inte hjälpa med att hitta ledare. Men det är det vi behöver mest hjälp med.
Nina Waara (S) är kommunalråd i Haparanda och håller med om att idrotten och föreningsverksamheten är viktig för att barn och unga ska ha en meningsfull fritid. Hon berättar att hon själv varit aktiv inom föreningslivet och har sett svårigheterna i att hitta frivilliga som kan ställa upp.
– Jag vet inte riktigt hur man skulle få ledare att ställa upp, handlar det om ekonomisk kompensation? Vi har inte fått några konkreta förslag till politiken, säger hon.
– Jag vet inte själv heller för jag har suttit i Korpen och korpens styrelse där vi hade en bra ekonomi, men det är ofta tiden, att man inte är beredd att offra sin tid. Man vill gärna ha ett stort utbud men man är inte beredd att offra sin tid för att vara ideella ledare.
Nina Waara (S) har inte själv någon lösning på problematiken med att hitta ledare men säger att hon gärna diskuterar idéer.
Kommunalrådet säger att hon själv inte har något bra förslag på hur kommunen skulle fler att engagera sig men är mottaglig att diskutera idéer och tankar.
– Det är ju svårt att driva en förening om man saknar ledare. Har man barn som är i den aktiva åldern så tror jag alla måste tänka att man behöver bidra. Sedan kanske inte alla har möjlighet att bidra alltid, men är man fler ledare behöver man inte dra lika stort lass.
Också Katarina Halvardsson, distriktsidrottschef vid RF-Sisu Norrbotten, är väl medveten om svårigheterna som idrottsföreningarna brottas med.
– Hade jag svaret på hur man hittar ledare hade det varit fantastiskt för det är universellt genomgående för alla föreningar i hela landet, säger hon.
Hon berättar att Riksidrottsförbundet tittar på hur man kan förändra sättet att jobba i en förening. Vad gäller ledarförsörjningen menar hon att sättet de kan stötta är genom sina konsulenter som kommer ut till föreningarna och tittar på hur de skulle kunna jobba med rekryteringen.
– Vi kan däremot inte komma ut och hålla i aktiviteter, för det är inte vår roll, men däremot inspirera och försöka tipsa föreningar.