Ännu inga tecken på massflykt över gränsen

Haparanda förbereder sig för en invandring av asylsökande från Finland. "Vi har i dagsläget inte sett några strömningar", säger kommunalrådet Peter Waara (S).

Foto: Robert Nyholm/TT

Haparanda2017-08-25 05:00

Efter de första medieuppgifterna om att en grupp asylsökande kan vara på väg till Sverige över gränsen vid Haparanda ska kommunstyrelsens ordförande Peter Waara ha tagit kontakt med kommunchefen och säkerhetssamordnaren, som i sin tur hört sig för med Polisen och Migrationsverket.

Myndigheterna ska hittills inte ha sett tecken på aktivitet. Länstrafiken har inte heller, enligt Waara, sett ökad försäljning av resor från Haparanda.

– Vi har i dagsläget inte sett några strömningar eller rörelser som indikerar att det är en verklig utvandring, säger Peter Waara.

Gränsen mellan Sverige och Finland är en öppen gräns. Men under den så kallade flyktingkrisen 2015 bevakades övergångarna av extrainsatt personal från tullen och gränspolisen.

– Jag har inte fått några indikationer på att man skulle upprätta något sådant här nu, säger Peter Waara.

Enligt Migrationsverkets regler är det inte förbjudet att lämna landet under pågående asylprocess, men däremot avslutas ansökan. Klart är att personer som redan sökt asyl i Finland kommer att skickas tillbaka enligt Dublinförordningen. Men först måste deras ansökningar hanteras.

Kommer en grupp in i Sverige tror Peter Waara att de kommer att tas väl emot. Han har inte hört talas om planerade motdemonstrationer, likt den i Torneå i oktober 2015.

– I Haparanda har vi haft ett väldigt starkt folkligt stöd för de aktioner som gjordes i samband med flyktingkrisen. Vi har inte sett några organiserade skärmytslingar här, säger Waara.

Riksdagsledamoten Ida Karkiainen (S) följer utvecklingen och uppmanar myndigheterna i Sverige och Finland att vara alerta.

– Det kräver en myndighetsberedskap, att de samordnar sig och att Migrationsverket finns på plats både på svenska och finska sidan.

Ida Karkiainen konstaterar att Dublinförordningen gäller, men har förståelse för människorna det handlar om. Under flyktingkrisen passerade förhoppningsfulla irakier igenom Sverige för att söka asyl i Finland, där det då var lättare för irakier att få asyl. Men så är det inte längre.

Att många nu uppges ha gett upp och vilja söka sig bort tolkar Ida Karkiainen som att verkligheten inte har levt upp till förhoppningarna.

– Alla de här människorna vill ha en stabil framtid för sig själva och sina familjer. Men det har varit många som har sökt sig till Sverige, Finland och Europa och asylläget är tufft överallt. Jag tror att om man lever i ovisshet i väntan på att få uppehållstillstånd eller inte så är det naturligt att man vill dit man ser bäst chans.

Migrationsverket uppger på torsdagen att de följer ärendet och står i kontakt med gränspolisen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!