Lönen minus skatt plus bidrag, som exempelvis barnbidrag, ger den disponibla inkomsten. De pengar som personen har att använda till privatkonsumtion.
– Vi behöver höja den disponibla inkomsten i Haparanda, säger Sven Tornberg (C).
Han säger att Haparanda ligger i botten av länets kommuner beror på två saker.
– Det ena är den näringslivsstruktur som vi har i Haparanda med många deltidsarbeten. Det andra är ett statistikfel. Vi har många som arbetar i Finland och deras inkomst finns inte med då det inte finns någon statistiköverlämning mellan länderna, säger Sven Tornberg.
I Norrbotten är den genomsnittliga disponibla inkomsten 193 000 kronor, enligt SCB. Mest pengar att röra sig med har Gällivareborna med 214 000 kronor, lägst har Haparanda med 168 000 kronor.
– Lägst disponibel inkomst har kvinnor. Det viktigaste är att erbjuda heltidsarbeten, höja löner och göra löner jämställda. Kvinnor tjänar mindre än män, det rör sig om massor av tusenlappar. Arbetar du som vårdbiträde har du knappt råd att bo ensam och klara dig själv, så kan vi inte ha det. För att överleva behövs någon form av disponibel inkomst, säger Katarina Burman, V-politiker i Kalix.
Hon tror att det behövs ett lönelyft inom vård- och omsorgsarbeten från staten på samma sätt som för lärare, dit pengar skjutits till för högre löner. I Haparanda arbetas intensivt med jobbfrågan.
– Vi har hela tiden ögon och öron öppna för nya etableringar. Att ha pengar att röra sig med betyder jättemycket, säger kommunalrådet Sven Tornberg.