Betygsraset förklaras som klassfrÄga

Socioekonomiska problemen i kommunen speglar av sig i barnens betyg. Knappt hÀlften av GrÀnsskolans pojkar i Ärskurs 9 klarade av behörigheten till gymnasieskolan.

PÄ GrÀnsskolan i Haparanda har man haft svÄrt att motivera pojkarna till att prestera pÄ högstadiet.

PÄ GrÀnsskolan i Haparanda har man haft svÄrt att motivera pojkarna till att prestera pÄ högstadiet.

Foto: Herman Öberg

Haparanda kommun2019-10-01 06:00

Fler Àn var tredje elev gick i vÄras ut frÄn GrÀnsskolan utan behörighet till gymnasiet. Allra mest alarmerande Àr lÀget för pojkarna. Bara hÀlften av pojkarna gick ut med tillrÀckliga betyg för att klara gymnasiebehörigheten.

Förklaringen bakom siffrorna Àr i huvudsak uppdelad i tre punkter, tror Tuija Larsson som Àr rektor pÄ skolan: Haparandas tuffa socioekonomiska lÀge, psykosocial problematik bland eleverna och att man har fÄtt in mÄnga nysvenskar som har tufft med svenska sprÄket.

Skolverkets statistik visar Ä andra sidan att de sistnÀmnda, elever med utlÀndsk bakgrund, presterar bÀttre Àn de svenskfödda pÄ GrÀnsskolan och det gÀller Àven pÄ Haparandas andra högstadieskolor, Marielundsskolan och SprÄkskolan.

Haparanda Àr dÀremot kommunen i Norrbotten som har högst arbetslöshet och högst andel hushÄll med ekonomiskt bistÄnd. De socioekonomiska problemen mÀrks av i barnens förmÄga att klara av skolgÄngen, menar Tuija Larsson.

Mest mÀrks det pÄ pojkarna.

– Den stora utmaningen Ă€r att fĂ„ dem motiverade, att jobba med attityden. Att plugga Ă€r inte riktigt coolt, anser mĂ„nga av dem och det Ă€r nĂ„got vi jobbar med hela tiden i det dagliga arbetet – att försöka motivera eleverna och fĂ„ dem att förstĂ„ meningen med varför man gĂ„r i skolan.

Svenska var det svÄraste Àmnet för pojkarna, ett Àmne dÀr alla flickor klarade E eller bÀttre betyg. DÀr fick nÀstan hÀlften av pojkarna underkÀnt.

– Vi har en del nysvenska pojkar som har finns med hĂ€r som inte har hunnit lĂ€ra sig svenska, men som har klarat sig bra i andra Ă€mnen. Och vĂ„ra inrikesfödda barn har ocksĂ„ haft det svĂ„rt, man mĂ€rker att de inte har sĂ„ varierat sprĂ„k. VĂ„ra barn lĂ€ser vĂ€ldigt lite, sĂ€ger Tuija Larsson.

Det hÀr Àr en bild som lÀrare pÄ skolan skriver under pÄ: LÀsförstÄelsen bland eleverna pÄ högstadiet har blivit sÀmre och det hÀr Àr kanske det allra största problemet som gör att mÄnga barn halkar efter i inlÀrningen.

– Vi lĂ€ser mycket i skolan. Men för mĂ„nga barn Ă€r det bara i skolan de lĂ€ser. För att bli en bra lĂ€sare behöver man lĂ€sa mycket mer. Nu jobbar vi Ă€nnu mer med det pĂ„ GrĂ€nsskolan, men det kommer att ta tid innan resultat syns, sĂ€ger Tuija Larsson.

Totalt i Haparanda har 27,6 procent av eleverna som gick ut Ă„rskurs 9 i vĂ„ras inte gymnasiebehörighet och var tillsammans med Pajala sĂ€mst i lĂ€net dĂ€r siffran Ă€r 13,6 i genomsnitt. Arjeplog och Älvsbyn ligger i topp i statistiken.

Karta: Haparanda
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!