Peter Wrede möter ungdomar med olika svårheter i sitt jobb som skolpsykolog vid Luleå Kommun. Det är olika former av psykisk upplevd ohälsa som kommer upp, bland annat en känsla av nedstämdhet, ångest eller en allmän orkeslöshet. Tonåringarna själva har svårt att se vilka faktorer som ligger bakom sinnesstämningen och vad de själva kan påverka för att förbättra livssituationen. Det är svårt att säga något generellt om problemen skoleleverna tar upp konstaterar Peter Wrede, men en röd tråd är en upplevelse av att inte leva upp till kraven som skola och samhället ställer på dem.
– Det är bara sjuttiofem procent som klarar av gymnasiet på tre år. Det innebär att så många som tjugofem procent inte gör det. Då är det inte ungdomarna det är fel på, utan kraven som är fel, säger han.
Att inte klara av skolkraven kan i sin tur leda till en negativ nedgående spiral för individen. Med dåliga skolresultat mår ungdomen sämre, får lägre framtidstro, högre känsla av förlustkontroll och i allvarliga fall tappar en del unga människor framtidshoppet.
Peter Wrede är kritisk till att sjukvården idag skriver ut mycket äter anti- depressiva tabletter och sömntabletter. Han ser det som ett tecken i tiden. Enkla lösningar prioriteras även i sjukvården och det är billigare att medicinera människor istället för att ta reda på vad det verkliga problemet är. Vissa äter sömntabletter fastän det är själva beteendet som är akilleshälen i form av sena kvällsrutiner och anti- depressiva tabletter äts trots att känslorna individen har är helt normala.
Parallellt med det höga tablettberget faller psykisk sjuka ibland mellan stolarna. Sjukvården har för lite resurser för att möta människor med psykiska sjukdomar.
I grunden är det en politisk fråga säger Peter Wrede
– Vilken typ av samhälle vill vi ha?