LEDARE I ett litet mötesrum i Europaparlamentets stora och säkerhetsomgärdade byggnad i Bryssel tar Jytte Guteland (S) emot mig och en grupp S-redaktörer.

Jag frågar om vad hon är mest nöjd efter fem år som Europaparlamentariker. Svaret kommer snabbt.

”Mitt arbete med utsläppshandeln. Efter två års hårt arbete har vi lyckats reformera utsläppshandeln för det kommande årtiondet”, säger hon.

Enligt Guteland kommer den nya modellen att påverka priset på utsläppsrätter så att det blir dyrare med miljöskadliga utsläpp.

”Det i sin tur påverkar viljan till att investera mer hållbart”, säger Guteland.

Hon framhåller att beslutet ligger i linje med Parisavtalet och att det kan bli en förebild för hela världen.

”Jag tror det kan inspirera andra länder på samma sätt som EU:s kemikaliepolitik redan gjort”, säger S-parlamentarikern.

Guteland har gjort avtryck även på andra områden i Europaparlamentet.

Bland annat har hon agerat blåslampa för att det ska bli enklare att resa grönt i Europa och för ett stopp för växtskyddsmedel som kan vara skadliga för människor eller för pollinerande insekter.

Välförtjänt har hon fått ta emot tunga erkännanden för sitt slit i parlamentet.

2017 utsågs Jytte Guteland till den mest inflytelserika Europaparlamentarikern på miljöområdet av den ansedda EU-sajten VoteWatch.

Det är inte illa jobbat av den tidigare SSU-basen Guteland – och säger något om betydelsen av att Sverige skickar rätt folk till EU-uppdragen.

Enskilda parlamentariker kan påverka EU-besluten. Den personliga drivkraften, engagemanget och argumenten har betydelse.

Alla parlamentariker är inte lika ambitiösa som Guteland. Det finns tydliga skillnader i miljö- och klimatpolitiken.

Vid en votering i Europaparlamentet röstade, som ett exempel, Moderaterna och Sverigedemokraterna emot Jytte Gutelands förslag om att minska EU:s koldioxidutsläpp med 55 procent till 2030.

Efteråt påstod Christoffer Fjellner (M) att han råkat rösta ”fel”. Okej, låt gå för det.

Men det är faktiskt inte enda gången Fjellner och Moderaterna gått emot tuffare tag i miljö- och klimatpolitiken.

I ett Facebook-inlägg presenterar Guteland en lång lista där Fjellner röstat mot en progressiv miljö- och klimatpolitik.

”Gjorde Fjellner fel även när han var emot färre partiklar i andningsluften genom 40 procent energibesparingar till 2040? Var nejet till utsläppsminskningar för transportsektorn ännu ett fel? Hur var det med beslutet om dieselbilars utsläpp av kväveoxider?”, undrar hon retoriskt.

Om sådana politiska skiljelinjer finns även skäl att tala om inför vårens Europaval.

Det spelar roll för jobb, välfärd och klimatpolitik om det blir S-politiker eller högerpolitiker som representerar svenska folket i Bryssel.

De ideologiska skillnader som finns mellan S, M, SD och andra partier i den nationella politiken finns även i Europapolitiken.

Det finns därför inga skäl att krångla till Europavalet 26 maj. Väljarna behöver inte vara några EU-experter.

Europavalet handlar – precis som riksdagsvalet – att rösta på de partier och politiker som ligger närmast de egna grundvärderingarna.