Det var i korsningen Blåbärsvägen/Hallonvägen som fiberkabeln grävdes av tisdagen den 12 februari. Vid lunchtid fredagen den 22 februari meddelade kommunen att fibern var tillbaka sedan torsdagskvällen och att gropen skulle fyllas igen.
– Tack vare fibern kan man vara uppkopplad och driva företag hemifrån. Därför är ett så långt avbrott olyckligt, säger Cecilia Lundborg.
Hon är besviken och förbaskad.
– Hade det hänt i centrala Boden eller inom tätorten hade de lagat och fixat det direkt. De var här och skulle laga felet, så att ett hushåll fick tillbaka fibern på fredagen den 15:e. Det svar jag fick av kommunen var att de var tvungna att avbryta och åka till Pajala. Är de viktigare än att reparera hos oss för att vi bor på landsbygden? Det rimmar illa tycker jag.
Hon förstår att kommunen grävde där den gjorde, men utmärkningen var felaktig. Det hon opponerar sig emot är att det ska ta en sådan fruktansvärd tid.
– Jag vet inte hur många timmar min sambo lagt ned på att ringa runt för att få tag i rätt personer. De skickar runt en. Det besked vi då fick var att det inte skulle vara lagat förrän onsdag nästa vecka (vecka 9 reds. anm.), säger Cecilia Lundborg.
Då blev hon så arg att hon skrev ett inlägg på sociala medier.
– Det är märkligt att inte förrän jag går ut med det här på sociala medier så börjar det hända saker. Redan nästa dag var det folk här som började laga. Det som är beklagligt är att jag som privatperson måste göra ett offentligt inlägg på Facebook innan det händer saker. Vi har mobiltelefoner, men det finns äldre som inte har det och de kan inte larma om något händer dem. Det hade kunnat hända otrevliga saker.
Dessutom påpekar Cecilia Lundborg att inte fanns någon skylt att det pågick vägarbete så bussen fick åka och vända på en återvändsgränd. Hon säger att chauffören var allt annat än glad.
Även vattnet stängdes av på torsdag, utan att byborna fått någon information om avstängningen förrän det var för sent.
– Det är nonchalant. Jag förstår att man måste stänga om något ska repareras, men förvarna innan. Jag hade hunnit sätta på en tvättmaskin. Det var tur att sambon inte hunnit fara på jobbet så att han kunde stänga av den. När de stänger av i tätorten lägger de upp det på kommunens hemsida, men vi fick veta det tre timmar efter att vattnet stängts av, säger Cecilia Lundborg.
– Det är alltid något problem som uppstår eftersom vi kommer i sista hand. Vi har valt att bosätta oss på landsbygden, men det innebär inte att vi ska ha sämre service på alla saker som ska finnas, som vägen. Den är under all kritik. Den har blivit sämre och sämre. Vi betalar också skatt. Vart går alla våra skattepengar?
Mats Nilsson var bland de sista som fick tillbaka fibern. Han menar att det alltid är den lilla människan som drabbas och stör sig på att tredje part drabbas när kommunen gräver av en kabel.
– Vi tvingas spendera flera timmar på att ringa runt. Kommunen hävdar att de inte kan felanmäla, utan jag måste göra det. Jag har säkert suttit tre-fyra timmar i telefon. Varför ska jag göra det? Jag har inte gjort något fel.
Han tycker att det är kommunen som borde kunna sköta det och anser att personalen ska dra lärdom av det som hänt.
– Man blir liten ledsen i ögat när man får besked om att bredbandskostnaden ska höjas för att de ska kunna ha bättre service. I samma veva är vi utan bredband i tio dagar, säger Mats Nilsson.
Han reagerar också på att de måste betala fullt pris för vattnet trots att de inte har haft vatten till och från den senaste tiden.
– När det blir så här ska kommunen erbjuda rabatt. För skulle jag vara sen att betala en räkning skulle jag få straffränta.