Norrbottens satsningar på digitala byar innebär för Gunnarsbyn en digital bio och it-teknik till servicepunkten och affären. Diskussionen i Folkets Hus lockade bybor, kommunledning, länsråd, expertpanel och bredbandskoordinatorn Johanna Lindberg Region Norrbotten. Hon var den sammanhållande länken mellan publik och it-experter som fick svara på bredbandsfrågor. Människor som bor på landsbygden har samma behov som människor i städer. Men skillnaden mellan städerna där många personer bor nära varandra och landet, där det finns färre personer som också bor långt ifrån varandra är stora. Det påverkar också hur olika e-tjänster ska fungera.
Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson ville gärna framhålla utbyggnaden av bredbandet som skett.
– När jag tillträdde för drygt två år sedan så var Sveriges mål med bredbandsstrategin att vi ska få bredband till 90 procent av befolkningen. Det låter ganska bra, men det betydde att en miljon är utan och det är egentligen hela Sveriges glesbygd. Idag har vi ett mål att alla ska ha bredband. Det är faktiskt en avgörande och viktig skillnad, säger Peter Eriksson.
De som i dag har tillgång till 100 megabit är 77 procent i Sverige.
– Målet nu är att 99,9 procent i Sverige ska ha 100 megabit fram till 2025 och jag tror att vi kan klara det. Det handlar bara om att vi fortsätter satsa de pengar som vi gör istället för att stoppa och säga att det räcker.
Enligt ministern innebär det tillexempel att vården kan utgå ifrån att i Sverige finns ett system som når ut till alla.
– Då kan vi ha vårdtjänster som inte behöver dubbleras, att vi har några som är bra för dem som bor i stan och sämre för dem som bor på landet. Då kan vi bygga upp nya system och tjänster som når ut till alla. Gunnarsbyns satsning är viktig för den erfarenheten som man lär sig här kan man sprida till andra ställen och få utnyttjat på ett smart sätt.
Samarbete är också något som krävs för att lyckas.
– I dag pratar vi inte om vad värsta problemet är utan försöker hitta lösningar på nya appar, plattformar, samverkansmodeller för att stödja utvecklingen på landsbygden och skapa nya jobb och förbättra vården.Den typen av tänk att man ser framåt och hittar lösningar.
Det är det som är det mest intressant, enligt Peter Eriksson..
– Många byar som nu tappar i folk och har svårt att överleva med den grundläggande servicen. Men det finns digitala lösningar som aldrig funnits tidigare och det gäller nu att utnyttja det på ett smart sätt så det kommer landsbygden till del.
– Det blir också alldeles för dyrt om varje kommun ska jobba var och en för sig och göra sina investeringar och insatser. Här har vi ju en teknik, där det kostar ingenting att kopiera och använda flera gånger. Då ska vi göra det för att kunna utnyttja det så många gånger som möjligt, säger Eriksson.