Inuti den vita eternitplatteklädda byggnaden har Annica Larsson skapat en miljö som sätter fart på minnet. Det är här som hon byggt upp Mormors café som hon driver som ett hobbyprojekt sedan några år tillbaka.
– Jag har alltid tyckt om gamla saker. Sådant som väcker minnen, säger hon.
Den här dagen har hon överlåtit driften åt sonen Isak Larsson och hans tre klasskamrater. De går alla ut årskurs sex och pengarna som fikaförsäljningen inbringar går till klasskassan.
– Vi ska åka till Stockholm och gå på Gröna Lund, berättar Isak Larsson.
Han och klasskamraten Lucas Hansson Lidberg står bakom disken. Tillsammans möter de kunderna som får beställa. Sedan serveras det fikabröd som de själva har bakat.
Och affärerna går strålande.
– Det är ju jättemånga som har kommit, säger Lucas och ler belåtet.
Joelina Tsupukka och Emelie Dalman som också går i klassen tar hand om gästerna som valt att sätta sig vid några av borden ute. När de får frågan hur det ska bli att få åka i väg lyser båda upp. Glädjen och förväntningarna går ej att ta miste på.
Först var tanken att åka till Gävle och djurparken Furuvik. I takt med att klasskassan växer har drömmarna vuxit.
– Gröna Lund blir toppen. Det kändes inte så kul att åka till Furuvik, för man tänker så mycket på schimpanserna som sköts där. Det här blir bättre, säger Lucas och fortsätter expediera kunderna.
I ett av de trivsamt inredda rummen har Hasse Eriksson, Monica Dahlström och Åsa Karlsson satt sig till rätta. De är i färd med att dricka ur kaffet samtidigt som de småpratar med varandra. I en del av rummet står en stor och vacker gammal radio. Hasse Eriksson minns att en liknande fanns i hans barndomshem.
– Jag kommer speciellt ihåg när jag och farsan satt uppe och hörde sändningarna då Ingemar Johansson blev världsmästare i tungvikt. Morsan tyckte att vi var galna som att uppe mitt i natten. Och pappa lovade mig en fotboll om ”Ingo” skulle vinna. Och det gjorde han. Och jag fick också en helt ny fotboll, berättar Hasse Eriksson.
Annica Larssons plockar i det charmiga caféet och öser beröm över de unga caféarbetarna:
– Jag vet ju vad som behöver göras så jag har ledsagat dem. De har fixat all stress som det innebär när så mycket behöver skötas väldigt bra, säger hon imponerad.