Råek, Råne älvdals rådet i Gunnarsby församling ekonomiska förening, annonserar för att lösgöra hus. Föreningen uppmanar alla att hjälpas åt för att kontakta fastighetsägare till hus, som ingen bor i.
– Det finns en efterfrågan. Förra året hörde flera familjer av sig. Många är intresserade och vill bo på landsbygden. De flesta vill bo vid vattnet och ha en tomt då att de kan odla. Framför allt behöver vi hitta de lite större husen. Barnfamiljer vill gärna ha hus på omkring 100 kvadratmeter. Men överlag är det svårt. De är relativt billiga att behålla och en del vill ha dem kvar som sommarhus, säger Jenny Engström.
Några fastigheter har de kunnat förmedla vidare. Hon tror att det är viktigt att man börjar prata om behovet och berättar att de faktiskt har ökat befolkningen med en person i bygden och två personer i Gunnarsbyn.
– Det är bättre än minus.
Affären stängde i mitten av januari. Den är tömd på det mesta och de har flytta allt till lagret i avvaktan på att komma igång med ombyggnation och uppfräschning. Den nybildade ekonomiska föreningen behöver få ihop 300 000 kronor som startkapital, men det saknas fortfarande en tredjedel.
– Service är oerhört viktig, men affären är mer än service. Den är också en mötesplats. För en allt mer åldrande befolkning är lanthandeln oerhört viktig. Antalet turister har ökat och den är viktig även för dem.
Intresset att rädda byns enda affär är jättestort, uppger Jenny Engström och tillägger att det kräver köptrogenhet.
– Butiken och skolan utgör navet i en bygd. De är viktiga för att hitta framtidsvisioner och locka till sig företagare.
Vad krävs för en lyckad landsbygdsutveckling?
– Att skapa engagemang och framtidstro. Historiskt tillbaka har det alltid varit ett stort engagemang i vår bygd. De fick till och med hit kungen till invigningen av Malmens väg.
Råek bildades 1999 och har en viktig roll tillsammans med företag, föreningar och människorna. Inte minst kyrkan i Gunnarsbyn med prästen Mogens Amstrup Jacobsen i en av huvudrollerna har stor betydelse.
– Alla tillsammans är viktiga för att säkra servicen och driva framtidsfrågor. Vi på Råek är den part som jobbar med offentliga myndigheter som kommunen och länsstyrelsen. Men vi har också många entreprenörer som drivs av att lyckas och få någonting gjort.
Jenny Engström framhåller även samhörigheten som en annan framgångsfaktor.
– Det är roligare att göra arbetet tillsammans, som bygdeloppisen. Den arrangeras av byaföreningar och idrottsföreningar i Gunnarsby- och Niemiselområdet.
Bygden har mycket att erbjuda. Bland några exempel som Jenny Engström nämner finns ett aktivt Folkets hus med digital biograf, Aurora safari camp i Lassbyn som lyfts fram i internationell press, en av Sveriges mest välsorterade rättvisebutiker och ett hotell med restaurang i Sörbyn.
– Det finns ett enormt engagemang och driv i dem. Love (Rynbäck reds. anm.), Fredrik Broman och Rikard Karlsson ser till att det finns aktiviteter på kvällstid som är ett komplement till hotellet. Människor kommer hit och betalar för att göra saker som vi gör på fritiden. Turisterna som kommer hit vill åt lugnet, tystnaden och norrskenet.
Jenny Engström är barnfödd i Gunnarsbyn, men har även bott i Boden och Luleå.
– Min man är också härifrån. Vi flyttade tillbaka hit sommaren 1996 när Johan var halvåret. Det är kanske då, när man får barn, som man har ro nog att återvända. Det här är en fantastisk miljö att växa upp i.
Hon jobbar halvtid åt Råek, halvtid på makens firma och driver sitt eget företag, Jennys friskvård och hälsa.
– Man är ju en mångsysslare. Det är ofta så ute i byarna att vi jobbar med olika saker.
Gunnarsbyn i Bodens kommun ligger väldigt nära gränsen till Luleå kommun och ibland tycker Jenny Engström att kommunerna borde kunna hitta lösningar tillsammans över kommungränsen.
– Ett steg är att de som bor i Niemisel nu kan använda vår återvinningscentral. Men det finns fler saker, exempelvis hemtjänst. Kommunerna borde kunna fastställa riktlinjerna för samverkansmöjligheter.
Hon tycker också att de vattentäta skotten mellan kommunens förvaltningar kan vara ett bekymmer även om det har blivit bättra.
– Jag tycker att de ska landsbygdssäkra sina beslut.
Som exempel pekar hon på det som händer i Luleå kommun där man föreslår att skolor i byarna ska läggas ned.
– Man har inte alls tittat på hur det drabbar företags- och näringslivsutvecklingen på landsbygden. Man borde titta på hur det påverkar hela kedjan.