39-åringen som misstänks för lastbilsattacken hade fått sin asylansökan avslagen hos Migrationsverket och var sedan efterlyst av polisen.
Han är inte det enda ärendet med försvunna flyktingar i landet.
– Enligt Noa, polisens nationella operativa avdelning, har vi just nu 12 500 ärenden som gäller efterlysta, säger Marcus Nilsson, chef för gränspolissektionen inom Region Nord.
Och många av dem finns i länet. Bara vid senaste kontrollen i slutet av mars fanns 895 personer som hade avvikit häruppe.
– Vi kan se att det blir ytterligare ett par tusen ärenden framöver, säger Marcus Nilsson med anledning av att många asylärenden från krishösten 2015 ännu inte är prövade.
Vart tar de efterlysta vägen?– Bra fråga. Vissa försvinner ut i Europa men många hittar sätt att försörja sig i Sverige och då ökar risken för en slags ”parallellstruktur” i samhället.
Gränspolisen ökar därför den så kallade inre utlänningskontrollen – uppsökande verksamhet på olika arbetsplatser.
– Bara sett till kontrollerna under 2017 har vi haft hög ”träffprocent” i norra Sverige. Det gäller särskilt restaurangbranschen. Vi skulle behöva utöka kontrollerna ytterligare där.
Det har redan utförts flera utlänningskontroller i länet under 2017, där polisen har hittat illegala invandrare.
– Bland annat i Gällivare och Kiruna har vi konstaterat flera fall av utlänningar som inte har rätt att jobba här.
Många håller sig också gömda i ännu mindre kommuner.
– Trots den sociala kontrollen, förekommer problematiken även där. Det är inte bara i större städer.
Långa handläggningstider innebär att många redan har hunnit skaffa jobb, vänner och andra kontakter när de väl får avslagsbeskedet.
En annan bakgrund till att efterlysta stannar i länet är, enligt Marcus Nilsson, den höga etableringsgraden av flyktingboenden här, även om flera nu börjar stänga.
– Det har varit lätt att hyra lägenhet och etablera dig här, även om du har fått avslag. Det gör att många fastnar i norr.
Mot bakgrund av attentatet i Stockholm väcks nu oron att även de som håller sig gömda i norr riskerar att hamna i extremistiska, IS-vänliga miljöer, i likhet med den misstänkte terroristen från Uzbekistan.
– Terrormisstankar utreds inte av oss. Vi samverkar med Säkerhetspolisen när det dyker upp sådana tecken men det sker inte ofta. Jag tror inte att man blir mer radikaliserad av att stanna kvar i Sverige.
Samtidigt finns ett mörkertal som försvårar polisens arbete, eftersom Migrationsverket inte alltid lyckas fastställa identiteten på asylsökande som saknar pass.
– Ofta är det därför som de inte får uppehållstillstånd. Men det innebär också att vi inte alltid vet vilka det är som avviker.
Behöver norrbottningarna känna oro?– Jag känner ingen oro. Huvuddelen av de som kommer hit är vanliga människor, även om det ställer krav på myndigheterna att utreda ordentligt.
Polisverksamheten i norr drabbas på andra sätt mot bakgrund av alla efterlysta.
De som avviker efter avslag ska frihetsberövas och måste förvaras någonstans – men de möjligheterna saknas i Norr- och Västerbotten.
– Närmaste förvaringen finns i Gävle, dit de ska transporteras inom ett dygn. Polisen har det ansträngt som det är, det här gör inte saken bättre.
Följden blir att bemanningen inom brottsbekämpande, ingripande verksamhet prioriteras ner, när patruller måste ta hand om flyktingtransporterna.
– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det orimligt att köra personer från Kiruna till Gävle, säger Marcus Nilsson, chef för gränspolissektionen inom Region Nord.