Historien om koppargruvan Viscaria började med LKAB 1982 och avslutades med Outokumpu, som drev gruvan tills den stängde 1997. Anledningen till att Outokumpu inte längre kunde hålla gruvan vid liv, var låga kopparpriser. Trots att Outokumpu erbjöd flera olika prospekteringsföretag att gratis få ta över anläggningen var det ingen som nappade. Malmen hade för lågt värde, ingen vågade ta risken. Alla spår av gruvbrytning städades bort.
Tio år senare är tongångarna förändrade. Kopparpriset ligger på över 50 kronor kilot. Sverige har blivit en viktig plats för utländska gruvföretag. Låga mineralavgifter och stora tillgångar på malm gör det attraktivt för fler att komma hit och undersöka. Ett av bolagen är Avalon. De har sitt sikte inställt på den gamla Viscariagruvan och 2009 kan NSD berätta att de börjar provborra i marken där den gamla gruvan en gång i tiden låg. "Vi tror att det finns stor potential", säger bolagets dåvarande chef till NSD. De beräknar att gruvan kan öppna 2011 och att den kommer ge över 100 jobb till Kiruna.
Ändrades till 2013
Men i samma veva slår finanskrisen till och Avalon kan inte betala ut löner till sina svenska medarbetare. Trots det fortsätter bolaget med sina planer och 2010 visar de upp det framtida gruvprojektet för Kirunaborna. Tidsplanen för när gruvan kan öppna ändras nu till 2013.
Trots att början av 2012 innebär en stor framgång för bolaget då de får två bearbetningskoncessioner godkända av Bergsstaten, dras det viktigaste steget för framtida gruvbrytning tillbaka. Miljötillståndet hos mark- och miljödomstolen. Enligt SVT:s Nordnytt beror det på brist på pengar hos bolaget.
– Vi hade börjat kompletteringsrundan och gått ut till berörda parter som beretts tillfälle att yttra sig om ansökan behövde kompletteras. I det skeende var vi väl när det drogs tillbaka, säger Nils Gunnar Elisson, handläggare på mark- och miljödomstolen.
Länsstyrelsen hade synpunkter
David Berggård, miljöingenjör på länsstyrelsen, kommer ihåg yttrandet de lämnade angående Avalons miljötillstånd. Yttrandet är 24 sidor långt och kräver kompletteringar när det gäller bland annat rennäring, damning, buller och efterbehandling.
– Jag vill minnas att det var en hel del synpunkter från vår sida. De hade inte värderat viktiga aspekter för det allmänna miljöintresset och riksintresset. Har man inte gjort hemläxan tar sånt här tid, säger han.
Efter att miljötillståndet dras tillbaka skjuts också tidpunkten för gruvans öppnande på framtiden.
– Det finns ett par orsaker till det. Det ena är att vi är beroende av investeringar och marknaden. Tidigt i projektet var det inte så bra förståelse för själva tillståndsprocessen och vad man behövde. Nu har vi hittat mer tillgångar och velat provborra och uppgradera de här resurserna. Därför har tidsplanen blivit uppskjuten, säger Louise Lindskog, Sverigechef för Avalon Minerals.
Het gruvdebatt
Under tiden som Avalon Minerals fortsätter prospektera för att se om det finns nya fyndigheter att locka investerare med har det blossat upp en debatt i Sverige om utländska gruvföretag. Efter sommarens tumult kring den tänkta gruvetableringen i Kallak har Sametinget gått ut och sagt nej till nya gruvetableringar i Sapmi. I Västerbotten har några misslyckade gruvprojekt, bland annat i Blaiken, gjort att röster höjts mot Sveriges låga mineralavgifter och mineralpolitik.
Louise Lindskog har märkt av debatten.
– Man lär sig mycket av vad som har hänt, självklart att man vill undvika att sådana saker fortsätter att hända. Man får också se varje bolag för sig självt på deras meriter. Det kan likaväl hända med svenska bolag som med utländska bolag, säger hon.
Bättre begagnat
Att det varit gruvbrytning vid Viscaria tidigare underlättar dock arbetet för Avalon. Trots Sametingets nej till nya gruvor i Sapmi motsätter sig inte Gabna och Laevas sameby att gruvan öppnar. De kommer att beröras av en framtida brytning i Viscaria då planområdet omgärdas av flyttleder och rastbeten som är utpekade riksintressen för rennäring.
– Alla gruvöppningar är negativa för rennäringen, men det är bättre att de sker på de platser som redan är exploaterade än att det tas nya områden i anspråk, säger Tor-Erik Huuva, ordförande i Laevas sameby.
Tror du att det blir en gruva där?
–Ja, det tror jag. Eftersom att det varit en gruva där är ju ganska mycket färdigt redan, säger han.
Ett flaggskepp
Viscariagruvan beskrivs på Avalon Minerals hemsida som bolagets flaggskepp. Trots att tidsplanen skjutits fram är målet fortfarande att gruvan ska öppna. Bolaget säger att det finns en fyndighet på 55 miljoner ton malm med 1,1 procents koppar. Det innebär att 3,5 miljoner ton per år skulle gå genom anrikningsverket och bolaget värderar en framtida gruvas livslängd på tio år.
Nu håller bolaget på att sammanställa en genomförbarhetsstudie. Den beräknas kosta 20 miljoner dollar att färdigställa och ska vara klar i mitten av 2015. I den fastslås kostnaderna för en framtida gruva och fyndighetens värde. Om projektet går vidare efter det beräknas det krävas investeringar på 180 miljoner dollar för att färdigställa gruvan.
Utreds fortfarande
En ny ansökan om miljötillstånd för gruvbrytningen planerar bolaget att lämna in till mark- och miljödomstolen i mitten av nästa år. Bolaget räknar med att den kommer ta två år att få klar.
– Det är fortfarande mycket som är under utredning, det är mycket som går in i ett sådant här projekt som man inte tänker på. Vi vet mer om alla förutsättningar när genomförbarhetsstudien är klar, säger Louise Lindskog.
Viscaria är Avalons flaggskepp, hur viktigt är det för er att gruvan faktiskt blir verklighet?
– Vi satsar alla våra tillgångar i Sverige och har bara projekt här. Vi tror på Sverige och skulle gärna se att det blir en gruva, säger hon.