GPS-störningar kan ha samband till militärövning i länet

Den senaste tidens GPS-störningar mot flygplan kan ha ett samband till en kommande militärövning i norra Sverige. Det hävdar en ledande expert på säkerhetspolitiska frågor.

6 mars 2019 14:21

Det var på tisdagen som Aftonbladet uppmärksammade att störningar av gps-system har drabbat civila trafikflyg i norra Sverige och Norge. Transportstyrelsen bekräftade också att ett flertal flyg i norra Sverige tappat sin gps på hög höjd. Nu menar en ledande expert på säkerhetspolitiska frågor att händelserna kan ha ett samband till den kommande militärövningen Northern Wind.

– Vi ser att den ryska gränsen mellan krig och fred blir suddigare och att den här typen av aktiviteter intensifieras när det sker militärövningar. Ryssland har en rad åtgärder som innebär att man inte behöver skjuta på varandra, säger Niklas Granholm, säkerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

LÄS MER: Nato-kritik mot gps-störningar i Norge

Åtgärderna består av påverkan, desinformation och störningar och där har Rysslands förmåga utvecklats kraftigt de senaste tio åren.

Under övningen deltar den norska armén tillsammans med amerikanska, brittiska, svenska och finska förband.

På senare år har Ryssland markerat sin närvaro vid övningar med så kallade ”dominanshandlingar” för att stärka sin påverkansförmåga till sina grannländer och det är möjligt att det händer nu, enligt Granholm.

– Det bygger på vår bild om Norden och Baltikum med omgivande hav som ett sammanhängande strategiskt område. Det vill säga ifall det bryter ut en konflikt så dras Sverige och resten av Norden in på ett eller annat sätt och då sätts alliansfriheten ur spel. Därför blir vi berörda av den här typen av störningar.

Det är av flera anledningar som Nordkalotten och norra Sverige är av intresse för Ryssland. Bland annat vill de skydda sina baser på Kolahalvön där största delen av den nukleära strategiska ubåtsflottan finns. Ett annat skäl är att klimatförändringen i Arktis öppnar upp för nya mineraler, naturtillgångar och handelsvägar.

– Ur ett längre perspektiv vill Ryssland återta sin forna roll som stormakt. Det sker en kraftig upprustning och då följer också retoriken och uppträdandet som blir allt hårdare.

Hur oroliga bör vi vara?

– Vi ska inte vara oroliga utan vi ska vara klarsynta. Det var Ryssland som anföll Georgien 2008 och Krimhalvön 2014 och fortfarande bedriver kriget i östra Ukraina. De hotar sina grannländer och stör civilflygplan på internationellt luftrum. Vi har inte resurser för att hota Ryssland utan de försöker påverka oss och minska vår yttrandefrihet som demokrati och det är oacceptabelt, säger Niklas Granholm, säkerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ryska myndigheter har sedan tidigare förnekat inblandning i störningarna.

Rysslands förmåga till elektronisk krigföring har utvecklats kraftigt de senaste tio åren enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. Det gäller både offensiva och defensiva metoder.

Tele- och elektronisk krigsföring handlar ofta om att degradera fiendens sensor- och vapensystem och där har Ryssland satsat kraftigt på en stor mängd ny telekrigsmateriel inom allt från mikrovågor, laser, avlyssning eller till exempel signaturreducering.

Rapporten beskriver att Ryssland inte har ekonomiska medel för att hänga med i västs militära teknikutveckling och då blir det helt enkelt billigare att hitta tekniska lösningar för att undvika att blir upptäckt och skapa skydd med elektroniska medel.

KÄLLA: FOI

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!