LEDARE Dagen före midsommarafton träffade jag ett gäng ystra riksdagsledamöter på grönbete.

De fyra S-riksdagsledamöterna från Norrbotten kallade till presskonferens på Gültzauudden i Luleå för att berätta om sina politiska prioriteringar.

De kommer att driva på för att staten tar större ansvar för bredbandsutbyggnaden i lands- och glesbygdslänen, för upprättandet av statliga servicekontor i samtliga kommuner i riket och för en rättvis postgång i hela Sverige.

"Det kan inte vara så att din adress avgör vilka villkor du har för att kunna leva ett gott liv", sa Ida Karkiainen vid pressträffen.

Det är viktiga och vällovliga initiativ.

Det finns dock fler frågor som pockar på S-ledamöternas uppmärksamhet och engagemang.

Ett exempel är rymdpolitiken och behovet av en större investering vid rymdbasen Esrange i Kiruna.

Under förra mandatperioden tog rymdpolitiken flera kliv framåt.

Dåvarande rymdministern Helene Hellmark Knutsson (S) arbetade fram en nationell rymdstrategi – ett historiskt dokument. För första gången tog en svensk regering ett samlat grepp i rymdpolitiken.

Den 8 juli 2018 satsade stod det även klart att regeringen satsar 80 miljoner kronor för att stärka Esrange. Syftet är att utveckla en så kallad testbädd för framtidens bärraketer och raketteknik.

Investeringen innebär nya kvalificerade jobb i Kiruna. Det blir nyanställningar av rymdingenjörer, flygsäkerhetsingenjörer, nätverkstekniker, signalingenjör och systemutvecklare.

Men nu gäller det att regeringen tar också nästa steg och ger Esrange möjlighet att bli först i Europa med att kunna skjuta upp små satelliter.

Det handlar om en investering på omkring 400 miljoner kr under en femårsperiod och skulle betyda mycket för Sverige som rymdnation.

”Att vara ett av tio-tolv länder i världen som har den kapaciteten kan betyda en del inte bara för Norrbotten, utan också för nationen och EU”, sägerJan Nygren som utredde frågan på uppdrag av regeringen 2016.

Det är glasklart att det finns stora och växande behov av rymdverksamhet.

Företag och allmänhet behöver satelliter för väderprognoser, kommunikationer och navigering. Forskning baserad på satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och i atmosfären blir allt viktigare för att förstå och hantera de globala miljö- och klimatutmaningarna.

Därför är det angeläget att Sverige har en innovations- och forskningsförmåga och håller sig framme även på det här området.

En sådan satsning ligger dessutom helt i linje med den rödgröna regeringens rymdstrategi.

Där talas om att "Esrange ska fortsätta att moderniseras för att vara en strategisk resurs för nationell och internationell forskning, utveckling, demonstration, testverksamhet och annan rymdrelaterad verksamhet".

Således finns goda skäl för de norrbottniska S-riksdagsledamöterna att driva på för investeringen i Kiruna. De har goda argument för sin sak.

Investeringen borde vara högprioriterad för nya rymdministern Matilda Ernkrants (S) och övriga i regeringen, liksom för samarbetspartierna C och L.