NSD pejlade stämningen vid kyrkbyns spontana och inofficiella bilträff sistlidna onsdag, en fantastisk sommarkväll.
För alla oss som tycker att moderna bilar är ointressanta, charmlösa plastcontainrar och i stället fascineras av dessa fantastiska skapelser från bilismens guldålder på 40-, 50-, 60- och 70-talet är det en nostalgisk högtidsstund att gå runt och titta på alla bilar och motorcyklar, kanske ta en fika eller en glass och prata med likasinnade.
Många timmars jobb ligger bakom
Utbudet av amerikanska kulturklenoder är stort men det finns även europeiska samlarbilar på plats.
En av de bilar som sticker ut i mängden, både på grund av den läckra designen och på grund av det fantastiska skicket, är Dan Holmgrens Buick Super från 1957. När han köpte bilen 2009 var den nedplockad i delar och det var åtskilliga kartonger som togs hem till garaget i Trundön.
Det är ett imponerande jobb som Dan Holmgren har lagt ned, från all rostlagning och ända till den egenhändigt sprutade röd-vita lacken.
- Oj, det är många och långa timmar som man har lagt ned. Men nu kan man njuta och visst är det en speciell känsla att glida fram i den efter allt arbete, säger han.
Och visst ger den viskande men råstarka (300 hästkrafter detta modellår) 364 kubiktums "nailhead" V8:an och den steglösa Dynaflow-automatlådan en optimal glidarkänsla.
Ett amerikanskt muskelmonster
Janne Brännvall, Luleå, kör en helt annan typ av bil. Här är det inte glida som gäller. Hans hästkraftsstinna Ford Shelby är ett monster från den amerikanska muskelbils-epoken.
Han satsar på dragracing och räknar med att köra åttasekunders repor på strippen i höst. Men han kör sin Shelby på gatan - med vässad och kompressormatad 355 kubiktums motor, med dubbla Holley fyrportsförgasare, med slicks och med wheelie bar. Inte ett särskilt praktiskt, och framför allt inte ett ekonomiskt, transportmedel.
Men Janne Bränvall skrattar gott när den högkomprimerade motorn mullrar igång. För en riktig V8-entusiast med bensin i blodet är det här livskvalitet.
Stämningen bland bilnostalgikerna är avslappnad, jargongen vänskaplig och skämtsam. Även om alla generationer, och båda könen, är representerade så dominerar de medelålders männen.
- Man hade ju amerikanska bilar i sin ungdom. Sedan bildade man familj och körde Volvo. Nu har man blivit äldre och kan förverkliga sina bildrömmar. Det är himla roligt - man blir som en pojke på nytt, säger Dick Sandberg och ler brett i sin Plymouth Sport Fury cabriolet från 1966.