Under fyra veckor i sommar fortsätter restaureringen av trekammarstugan på Jordbrogränd i Gammelstad kyrkstad. Projektet är treårigt. Om förra sommaren mest innebar rivningsarbete så ska stugan i år få timmerväggar och plåttak.
Stugans skick blev en överraskning för alla inblandade. Det var sämre än väntat. Restaureringen kom i sista minuten.
– Stugan är dåligt byggd från början, säger Kent Åström, expert på byggnadsvård.
Det visade sig att timmerstockarna inte höll ihop väggarna när panelen tagits bort. Det var också fler ruttna stockar än man trodde.
– Det var riktigt vanskligt. Timmerstockarna ramlade ner när vi tog bort panelen. Då lärde vi oss vikten av att ha hjälm, säger Kent Åström.
Kent Åström har under fem års tid arbetat med flera olika projekt i världsarvet och också hållit populära kortare byggnadsvårdskurser tillsammans med kyrkstuguföreningen. Hans intresse för byggnadsvård startade när det var ont om byggjobb i slutet av nittiotalet.
– Då gick jag en kurs i selektiv rivning. Senare blev det kurser i byggnadsvård och gammalt hantverk, bland annat på Skansen med den kände timmermannen Tyko Loo som kursledare, berättar Kent Åström.
Vid vårt besök är stugan mest ett luftigt skal. Grundstenarna är borttagna och stugan är uppallad på träklossar i väntan på att den nedersta långstocken på tio meter ska komma på plats. Domkraft är ett av de vanligaste verktygen hantverkarna använder.
Fönster, karmar och dörrar är nedplockade och satta i förråd i väntan på renovering.
– Helst skulle jag vilja att grunden görs som förr, att stugan bara vilar på hörnstenar. Men nu har det legat stenar hela vägen så vi sätter tillbaka dem, säger Janne Bramberg.
Han är ordförande i kyrkstuguföreningen och är mycket engagerad i restaureringen av trekammarstugan. Han äger också själv två kyrkstugor som är under renovering.
Än så länge gapar det glest mellan timmerstockar i trekammarstugan. Mellan de kvarvarande sitter tätningsmossa kvar. Den nya tätningen skall göras med lindrev.
– Det släpper ifrån sig fukt bättre än moderna material som gullfiber och rockwool, säger Kent Åström.
Hela interiören är också borttagen. Det ruttna golvplanket är borta och eldstäderna är rivna. Den högra kammarens eldstad är noga dokumenterad och förhoppningen är att bygga upp den igen precis som den var.
På väggarna sitter tapetrester där färger är förvånansvärt välbevarade. Som brukligt i gamla hus sitter en hel del tidningsurklipp limmade på timmerstockarna. Bland andra hittar vi ett från Norrbottens-Kuriren, daterad 1871.
– Vi har också hittat årtalet 1830 inristat med blyerts på en stock, säger Janne Bramberg.
Men hur gammal stugan egentligen är vågar ingen svara på. Stocken kan till exempel komma från en tidigare byggnad.
Två av tre veckors projekttid förra sommaren fick alltså ägnas år rivningsarbete. För att långväggar och gavlar inte skulle ge vika har de tillfällig stöttning i väntan på att de nya timmerstockarna ska på plats.
– Det är svårt att säga hur många varv med stockar det blir. Men det blir i alla fall fem varv med stockar på tio meter och sen minst lika många med kortare stockar. Varje stock har en diameter på 15 centimeter, säger Janne Bramberg.
Gammelstad har landets största och bäst bevarade kyrkstad med 405 stugor och 552 kammare. Sen mer än fyrahundra år har platsen använts som kyrkstad. Dåtidens folk visste att spara krafterna. De ödslade inte onödigt arbete på en stuga som bara var tänkt för tillfällig övernattning i samband med kyrkhelger.
– De tänkte sig nog inte att de skulle stå här i över 100 år, säger Janne Bramberg, ordförande i kyrkstuguföreningen.
Många stugor är äldre än så och många är hitflyttade från andra ställen. En del har säkert använts för andra ändamål innan de blev kyrkstugor. Man tog vad man hade för byggena.
– När socknen var stor kom de så långt ifrån som Storsand. Inte åkte de hit och timrade utan de byggdes nog hemma gården, tror Kent Åström.
Stugorna är små, de flesta med bara en våning men små variationer i storlek och detaljer gör stugorna olika. Men nästan alltid finns en timrad stomme bakom den rödfärgade fasaden.
På en öppen plats söder om kyrkstaden i Gammelstad står Jan Johansson, 73 år och bilar timmerstockar. Timret kommer från Brändön och stockarna är mellan sex och tio meter långa. När arbetsveckan är över hoppas han ha klarat av alla stockarna.
– Bara det inte regnar för mycket, säger han.
Kvistar och ojämnheter bilas bort. Han är självlärd och det har blivit många stockar under åren.
– Jag var med och renoverade 250 lador över hela Norrbotten, säger Jan Johansson.
När stockarna är bilade fraktas de upp till kyrkstugan. En av hantverkarna, Stina Engman, tar fram bandkniven och jämnar till det sista.
– Det är härligt att jobba med bandkniven. Är den skarp är det som att skära i smör, säger Stina Engman.
Hennes intresse för byggnadsvård och arbeta med trä väcktes när hon gick en kortare träutbildning på Sätergläntan i Dalarna. Nu är hon anställd i projektet med trekammarhuset och lär sig av de erfarna.
– Jag fick kanske jobbet för att jag är tjej, säger Stina Engman.
– Det är klart att det är värdefullt att få med unga människor i projektet. Som kan föra kunskaperna vidare, kontrar Anna Hedkvist, från Nederluleå församling, och som bland annat handlägger kyrkstugufrågor.
Det är Nederluleå kyrkstuguägarförening som driver projektet tillsammans med församlingen och Luleå kommun. Pengarna kommer från länsstyrelsen i Norrbotten. Anledningen till att det blev just denna stuga var att den regelbundna syn som utförs identifierade ett akut behov av åtgärder.
– När vi synat alla stugor under åren 2014-2016 såg vi att en tredjedel av hade allvarliga brister och att fyra stugor var i akut behov av åtgärder. Den här trekammarstugan var en av dem, säger Anna Hedkvist.
Stugägarna får ta del av protokollen från stugsynen med påpekande om behovet av åtgärder. Det är bara utsidan av stugorna som synas. Till det yttre ska alla stugor renoveras tidstypiskt enligt regler som finns sammanställda i en skrift. Den har alla stugägare fått och den lämnas också till alla som köper en stuga i området. Ska man göra något exteriört måste man söka bygglov som dock är gratis. Invändig renovering friare och inte lika styrd av regler.
Det har genom åren funnits delade meningarna om regleringen. Det kan kosta mycket att renovera en gammal dålig stuga. På senare år upplever kyrkstuguföreningen och församlingen dock ett växande intresse för byggnadsvård med gamla metoder. Anna Hedkvist hoppas att den aktuella restaureringen ska leda till erfarenheter som alla stugägare i kyrkstaden kan ta del av i framtiden.
– Vi siktar hela tiden framåt och tittar på hur vi kan entusiasmera stugägarna. Vi har också blivit bättre på att informera. Kurserna i byggnadsvård är ett exempel på det. Vi kan också berätta hur man söker bidrag och bygglov, säger Anna Hedkvist.