Vulcan riders - gäng med samma böjelse

Är det invasion av Vulcan i Gällivare?Det undrade en man som uppmärksammat att allt fler av denna glidarhoj rullar på ortens vägar.- Det är en stabil hoj, som känns som ett strykjärn på vägen. Ljudet är också en stor del av tjusningen, säger Jan Järleros om sin V-twin.

Jan Järleros lockade hustrun Åsa upp på bönpallen på sin Vulcan Mean streak. Sedan dess trivs hon lika bra som någon av de andra i Vulkan riders och tanken på att ta eget körkort ligger och gror. Stig Erdin och Jan Lundgren är två andra som funnit tjusningen i att mullra fram på varsin V-twin.                     FOTO: Maria ödalen

Jan Järleros lockade hustrun Åsa upp på bönpallen på sin Vulcan Mean streak. Sedan dess trivs hon lika bra som någon av de andra i Vulkan riders och tanken på att ta eget körkort ligger och gror. Stig Erdin och Jan Lundgren är två andra som funnit tjusningen i att mullra fram på varsin V-twin. FOTO: Maria ödalen

Foto: Maria ödalen

GÄLLIVARE2008-07-15 06:00
Vulcan riders är en rikstäckande motorcykelklubb som samlar ägare av Kawazakis Vulcan-hojar. I dag räknar klubben till närmare 6 000 medlemmar och sektionen i Gällivare består av sex lika tighta som aktiva sådana.
- Nog kände man väl varandra innan, men det riktiga kompisskapet kom med hojarna. Vi är likasinnande som trivs i hop. Vi har ju samma böjelse (skratt), säger Jan Lundgren.
Inte bara körning
Fruar och sambor hänger med, än så länge bakpå, men de börjar snegla på platsen bakom styret.
- Det var spännande med Åsa. Hon gick in i mc-livet med öppna ögon för att se vad det kunde ge. Efter att vi kört Pingstrundan och varit på Bike-citys träff på Fårön förra året sa hon: "Jaha, vart ska vi åka nästa gång?". Då visste jag att hon anammat det här, säger Jan Järleros leende vänd mot sin hustru.
Förutom körningen, både inom och utom orts- och länsgränserna, har medlemmarna annat kul ihop.
- I år bröt vi en tioårig trend på Midnattssolsträffen, när vi tog segertiteln i dragkamp från Altas mc-klubb, säger Jan Järleros.
Hjälp på nätet
Stig Erdin berättar om forumet på internet där medlemmarna kan utbyta kunskap och erfarenheter i sådant som hör Vulcanåkandet till.
- Där får man alltid snabbt svar på sina funderingar. Ingen fråga är för svår, säger han.
- Och så har vi Vulcan aid. Får man fel på hojen när man är ute på vägarna kan man vända sig dit och få hjälp. Likaså om man behöver övernattning eller något annat.
Hur medlemmarna hamnat på sina respektive Vulcans finns olika förklaringar till, men kanske har Jan Lundgren den roligaste.
- Batteriet på min dåvarande Yamaha började krångla på väg till Fårön förra året. Vid incheckningen la den av helt. Jag provkörde en av Bike-citys demohojar - en Vulcan - som fanns på plats och sen var jag såld. Jag bytte in Yamahan där direkt och har aldrig ångrat mig, säger han.
Social kontakt
Om att åka hoj:
Stig Erdin: - Skön känsla att vara ute och gasa och bara köra av sig. Det är också roligt när man är några stycken, kör en bit, stannar och pratar mc och tittar vad andra köpt för godis till hojen, kör en bit till, stannar igen.
Jan Järleros: Man får alla sinnen tillfredsställda. Till skillnad från när man kör bil börjar äventyret när man sätter sig på hojen, inte först när man kommer fram.
Åsa Järleros: - Det är därför jag tycker om det här. Man upplever efter vägen och njuter av det.
Jan Lundgren: - Ljudet, dofterna också får man får massor av social kontakt. Man behöver bara stanna och tanka så kommer folk fram och pratar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om