Rättegångens andra dag inleddes med förhör med den 20-åriga mannen som står åtalad för grov mordbrand efter branden i ett flerfamiljshus i Malmberget. Hans egna minnesbilder är få, men han har tidigare under förhandlingarna nekat till att det skulle ha varit han som tänt på lägenheten.
– Jag minns inte så mycket, jag söp, var med några. Sedan minns jag inte så mycket mer, säger han.
Han har inget minne av att han skulle ha varit upp till Malmberget den aktuella dagen och när åklagaren frågar om vad han minns från söndagen är det luddigt. Försvaret har tidigare åberopat en krasch som den tilltalade varit med om som ska påverka minnet ytterligare.
– Jag tror att jag fortsatte dricka kanske, säger mannen under sitt förhör.
Varför hans egendom, i form av bankomatkort och legitimation, hittats 100 meter från brottsplatsen i samband med branden kunde han inte svara på. Inte heller hur de två telefonerna som han greps med, och olovligen ska ha tagit från lägenheten, hamnat i hans jackficka.
– Jag har ingen aning. Jag måste ha varit in i lägenheten någon gång, men det kan ju ha varit när som helst, säger han.
Två personer som tidigare figurerat i utredningen, som avskrivits misstanke, hade åberopats som vittnen av åklagaren. Tillsammans med den tilltalade ska de ha rört sig mot Malmberget för att hitta en mobiltelefon, som en av personerna ska ha tappat efter att ha varit i den nu nerbrända lägenheten för att hämta sina saker. En av dem pekar ut den 20-åriga mannen, som ensam ska ha begett sig mot lägenheten strax innan branden bröt ut.
– Han sa att han skulle springa upp till hennes lägenhet och elda upp den. Det är inget jag trodde på, antagligen. Jag var alkoholpåverkad men jag minns att han började gå upp efter backen efter att han hade sagt det och jag minns att jag stod och skrek att han skulle komma ner.
Även några av de 17 målsäganden hördes under dagens förhandlingar. En man berättar bland annat hur han och hans familj fick fly genom fönstret den där söndagsmorgonen.
– Sedan satte jag mig på gräsmattan. I det här ögonblicket kunde jag inte stå på benen, jag satt på gräsmattan och darrade. Jag var nästan avsvimmad och låg på marken. Det svartnade för ögonen och jag var väldigt torr i halsen och i munnen.
Rättegången avslutas under onsdagen.