I pressmeddelandet som skickades ut 17 juni stod det svart på vitt: Gällivare har en "okontrollerad och samhällsfarlig spridning av covid-19. Kvällen före kallades Stefan Nieminen, kommunikationsansvarig i krisledningsgruppen, tillbaka i tjänst. Läget var allvarligt.
– Jag hade jobbat fram till juni då det kändes som att vi var på väg tillbaka till normala tider igen, den första vågen hade ebbat ut och man hade fått bukt på smittspridningen. Sedan blev jag inringd kvällen innan och fick höra att det här kommer gå ut imorgon bitti och vi måste ha någon som är beredd att möta media, säger Stefan Nieminen.
Gällivare var då den överlägset hårdast drabbade kommunen i Sverige och togs upp på Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser.
– Så fort det gick ut började telefonerna att gå varma, det var lite av en chock för alla att smittspridningen bara exploderade som den gjorde, säger Stefan Nieminen.
Kommunikationsstrategin var det aldrig någon tvekan om. Det skulle råda total öppenhet och transparens.
– Det var köer till akuten med covidpatienter och läkare hörde av sig till mig om att det håller på att braka ihop. Då måste man vara jäkligt tydlig och informera mycket så folk fattar att det är allvar, och folk tog till sig, säger Stefan Nieminen.
Kommunala anläggningar som badhus, bibliotek och muséer stängdes ner. Bussar in och ut ur samhället stoppades. Några veckor efter midsommarhelgen började smittkurvan vika nedåt igen.
– Gällivare blev något av ett föregångsexempel på kraftfulla åtgärder snabbt, säger Stefan Nieminen.
Annette Viksten Åhl är chef vid en av de kanske hårdast drabbade kommunala verksamheterna, socialförvaltningen, och enligt henne var de snabba politiska besluten en förutsättning för verksamheterna att kunna agera med sådan kraft.
– Det är inte alltid lätt att fatta beslut när man inte vet utgången och det finns risk för att fatta fel beslut. Men här vågade man göra det och det var det som faktiskt gjorde att vi fick ner samhällssmittan, säger hon.
Med det politiska stödet i ryggen blev det också möjligt att snabbt ställa om verksamheterna utifrån rådande läge.
– Vikten av att vi fick släppa andra arbetsuppgifter som bland annat ingår i vår målstyrning för att verkligen gå in och jobba med pandemin. Ett okej att nu är det som det är och ni behöver inte tänka att målstyrningen ska fungera exakt som den är tänkt, säger Annette Viksten Åhl.
Hon lyfter även det tvärfunktionella arbetet över förvaltningsgränserna som en förutsättning att klara den ansträngda situationen.
– I krisledningsgruppen kunde vi lyfta att vi behöver hjälp med att få någon att jobba i vårt skyddsförråd, då tog man upp den frågan och så fick man hjälp från andra förvaltningar att få loss någon. Där fanns inte gränserna utan vi sa bara att nu kör vi så får vi lösa budgetfrågorna eftersom arbetet fortskrider. Nu behöver vi hjälpas åt, säger hon och fortsätter:
– En period tror jag nästan att alla gjorde någonting annat än vad man vanligtvis gör, det var ett fantastiskt arbete som utfördes av alla.
Bägge två är eniga om att man lyckades nå fram till Gällivareborna.
– Det finns alltid skit i kanterna i ett krisläge men i det stora hela blev det riktigt bra. I Gällivare måste man tala klarspråk, det går inte att linda in det. Man måste vara jäkligt tydlig och rak. Då lyssnar folk. Det var vi, säger Stefan Nieminen.