Världens centrum
En ny laestadiankyrka byggs i Gällivare. Det väldiga bönhuset kostar drygt 20 miljoner att bygga och har plats för 1 200 personer. - Rörelsen växer och vi behöver större lokaler. Gällivare är centrum för den västlaestadianska rörelsen i hela världen, säger Antero Ijäs.
I de nya lokalerna finns möjlighet att förrätta begravningar och hålla stora julsamlingar. 1 200 personer ryms i gudstjänstlokalen och det har varit trångt i det gamla bönhuset som nu är till salu.
Gällivare är världscentrum
- Vi behöver större lokaler. Gällivare är centrum för den västlaestadianska rörelsen i hela världen, säger Antero Ijäs, ansvarig för byggprojektet och en av de aktiva ledarna inom den västlaestadianska rörelsen.
Lokalerna är 1 800 kvadratmeter stora och inrymmer gudstjänstlokal, stort kök, matsal, sammanträdesrum, lokaler för barnverksamhet. Inget boende, men mycket plats för den växande rörelsen, säger Antero Ijäs.
Byggandet av det stora bönhuset gör att västlaestadianerna kan sluta anlita Svenska kyrkan vid olika kyrkliga förrättningar. Nu har man möjlighet att hålla gudstjänst, dop, vigsel och begravning i en egen kyrkolokal. Känt är att laestadianerna är kritiska till Svenska kyrkans vägval, bland annat välsignelser för samkönade äktenskap och i framtiden kanske samkönade vigslar.
Inomkyrklig rörelse
- Vi inviger bönhuset i höst. Här finns möjlighet att hålla alla typer av verksamhet, begravningar och vigslar, men tills vidare är vi en inomkyrklig rörelse i Svenska kyrkan, säger Antero Ijäs.
Det finns ingen statistik över medlemsantalet i den västlaestadianska rörelsen, enligt en allmän uppfattning bland laestadianer ska deras anhängare inte räknas.
Frivilliga krafter
Antero Ijäs är platschef för det finska företaget UYT, samt ansvarig för det stora bönhusbygget.
Bygget sker i egen regi med egna entreprenörer och frivilliga krafter.
- Det här känns jättebra. Det är en stor händelse och mycket bra att få ändamålsenliga lokaler med ett välfungerande kök, matsal och stor parkering, säger Antero Ijäs.
FAKTA Laestadianism
Laestadianism är en luthersk inomkyrklig väckelserörelse utan registrerat medlemsantal. Upphovsman var Lars Levi Laestadius. Rörelsen uppstod i mitten av 1800-talet i norra Sverige.
Laestadianerna samlas till stormöten med predikan, själavård och nattvardsfirande enligt kyrkans ordning. Själavården kan äga rum i en känsloladdad atmosfär och med extatiska uttryck för sorg och glädje, som på finska kallas liikutuksia.
Den gren av laestadianismen som mest vårdar traditionen från Laestadius är västlaestadianismen med centrum i Gällivare. Vid dess samlingar läses Laestadius predikningar.
Man har en markerad motvilja mot vissa yttringar av modern kultur, som teve. Unga familjer med småbarn är ett vanligt inslag, och många kvinnor fortsätter sedvänjan att täcka sitt huvud med sjalett.
Källa: Nationalencyklopedin
Laestadianerna samlas till stormöten med predikan, själavård och nattvardsfirande enligt kyrkans ordning. Själavården kan äga rum i en känsloladdad atmosfär och med extatiska uttryck för sorg och glädje, som på finska kallas liikutuksia.
Den gren av laestadianismen som mest vårdar traditionen från Laestadius är västlaestadianismen med centrum i Gällivare. Vid dess samlingar läses Laestadius predikningar.
Man har en markerad motvilja mot vissa yttringar av modern kultur, som teve. Unga familjer med småbarn är ett vanligt inslag, och många kvinnor fortsätter sedvänjan att täcka sitt huvud med sjalett.
Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter