Våga tala om döden

Det krävs mod, medkänsla och goda rutiner för att genomföra det svåra samtalet med patienter och anhöriga, som står inför döden. Det menar Bertil Axelsson, överläkare och lektor i palliativ medicin, Östersund, som föreläste för 180 sjukvårdanställda i Gällivare sjukhus i går.
- Den svårt sjuka patienten undrar "hur ska det bli" och "hur länge jag ska leva". Det här måste vi beröra. Det är ett tungt samtal men efteråt infinner sig ofta en lättnad.
Patienten har rätt att veta
Patienten har rätt att veta vad läkaren vet. Om patienten en gång har hört, att han kan leva 3 månader - 10 år med sjukdomen, så hör patienten bara tio år. Men läget kan förändras och den sjuke kan behöva vetskap för att förbereda sin död och exempelvis ordna praktiska saker för sina anhöriga.
Men läkarna är inga gudar, och hoppet ska inte tas i från männi-skorna.
- Vi har inte alltid säkra svar. Det är inte fel att förmedla osäkerhet, säger Axelsson.
Brytpunkten inför döden
När en patient befinner sig i brytpunkten inför döden, ska hon få uppmärksamhet och kärleksfull vård. Sjukvården ska ge optimal smärtlindring och stödja anhöriga. Vården kan ske i hemmet eller på sjukhuset.
Vid varje sjukhus i länet finns palliativa vårdenheter. Det är inte självklart att anhöriga klarar rollen som sjukvårdare och det ska inte krävas av dem.
- De flesta svårt sjuka patienter är rädda för att dö i svåra smärtor eller att bli kvävda, säger Bertil Axelsson.
Oro som oftast är obefogad eftersom det finns modern smärtlindring och mediciner.
Orknivån ger ledtrådar
Orknivån, enligt WHO, ger ledtrådar om en människa befinner sig i slutfasen av livet:
0. En helt frisk person.
1. En person som är något begränsad.
2. En person som vilar en del av dagen.
3. Personen vilar mer än halva dagen.
4. Personen är helt sängbunden.
När det gäller cancerpatienter som är i den absoluta slutfasen av livet är det fel att sätta in cytostatika, operera eller ge näringsdropp. Patienter som har kol eller hjärtsvikt och har symptom i vila, trots optimal medicinering, tillhör den sämsta gruppen. De kan leva i många år, men döden kan inträda inom ett halvår, i bland fortare. Här gäller det att använda "tänket" om palliativ vård, menar Bertil Axelsson.
Rådgivningsteam
Den palliativa vården ska bli bättre i Norrbotten. Sedan årsskiftet finns palliativa rådgivningsteam vid varje sjukhus. Tio sjuksköterskor har anställts i teamen och de ska stötta patienter, anhöriga och personal, var än de befinner sig, på vårdinrättningar eller i hemmen.
I teamen ingår yrkeskategorierna läkare, sjuksköterskor, kuratorer, dietister, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. De samverkar med landsting, kommun och sjukhuskyrka.
Endast i Gällivare och Kiruna saknas, än så länge, läkare i de palliativa rådgivningsteamen.