Våffeldagen - en uppskattad felsägning

Det var en minst sagt en rykande åtgång på hembygdsföreningens våfflor, våffeldagen till ära.- Så här mycket folk hade vi inte räknat med. Det är jätteroligt, sa Ann-Helen Mickelsson som serverade våfflor i en flygande fart.

Det var långt ifrån första gången Aina koistinen gräddade våfflor. Det gick på löpande band, varpå de genast serverades. Inte en våffla blev liggandes.

Det var långt ifrån första gången Aina koistinen gräddade våfflor. Det gick på löpande band, varpå de genast serverades. Inte en våffla blev liggandes.

Foto: Maria Ödalen

GÄLLIVARE2012-03-25 15:29

En ledig söndag med härligt vårväder som gjort för att vara ute och röra på sig, kombinerat med våffelservering i Ullattigården på hembygdsområdet. Det bäddade för god uppslutning av våffelhungriga.

- Det är alltid svårt att beräkna men så här många hade vi inte räknat med. Vi har faktiskt rört på oss sedan vi öppnade, sa Ann-Helen Mickelsson medan hon bar ut de våfflor Aina Koistinen gräddade så fort de blev färdiga.

Och hur många våfflor Aina Koistinen gräddat kunde hon inte svara på.

- Det går på löpande band, jag hinner inte räkna dem. Men det är massor i alla fall.

Ann-Helen Mickelsson gjorde en snabb överslagsräkning sett till nummerlapparna på de som beställt våfflor och fick det till över 100. På två timmar. Och det var också då som ingredienserna började tryta. Men snabbt var det avhjälpt med att hembygdsföreningens egna begav sig ut och handlade nya.

Nöjda besökare
Och våffeldagsfirarna var nöjda.

- Det var goda våfflor det här. Klart godkända, sa Doris Boklöv i sällskap med maken Åke.

I bordet intill hade ett sällskap samlats till en liten släktträff.

- Ja, alla runt bordet är släkt med varandra, sa Britt-Inger Engman.

- Våfflorna? Gott mycket gott. Nuförtiden är det ju mera sällan man gräddar våfflor hemma.

I ett annat bord satt Ulla Johansson som tagit med sig väninnan Inger Edlund. De hade slagit till på två våfflor var.

- Det ser gott ut. Verkligen. Det är också trevligt att komma ut och träffa folk, sa Ulla Johansson innan de tog för sig av de nygräddade våfflorna.

FAKTA Våfflor

Våffeldagen en felsägning av vårfrudagen, som är ett äldre namn på Jungfru Marie Bebådelsedag. I större delen av kristenheten firas denna helg den 25 mars men Svenska kyrkan flyttade dock firandet till söndagen före den 25 mars på 1600-talet. Men även om Marie Bebådelsedag låg helgen innan så levde vårfrudagen kvar som begrepp för den 25:e mars, eftersom den bland folket sågs som dagen när vinter övergick
i vår. Med tiden glömdes kopplingen till vårfru bort och när det uttalades slarvigt blev det i stället våffeldagen.

De första våffeljärnen var en utveckling av oblatjärnen, som användes för att baka oblater till nattvarden.

När våfflorna började bakas på kontinenten på 800-talet skedde det först i klostren.

Den äldsta källan för våfflor i Sverige är från 1600-talet. De bakades då över glödande kol i våffeljärn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om