Utan syn – och hjälp

Sedan slutet av 90-talet har synskadade Ove Nilsson sökt ledsagarservice hos kommunen – utan framgång. ”Jag är trött på att vara fånge i mitt hem”, säger han.

Ger inte upp. Ove Nilsson kan sedan flera år tillbaka inte ta sig ut på egen hand. Trots det får han ständigt avslag av kommunen när han söker ledsagar­service via lagen om stöd och service, LSS.

Ger inte upp. Ove Nilsson kan sedan flera år tillbaka inte ta sig ut på egen hand. Trots det får han ständigt avslag av kommunen när han söker ledsagar­service via lagen om stöd och service, LSS.

Foto: Emma Eriksson

Gällivare2015-05-11 15:39

För femte gången på drygt 15 år har Ove Nilsson skickat in ytterligare en ansökan om ledsagarservice via Lagen om stöd och service, LSS. Hittills har han bara mötts av avslag, men multisjuke Ove Nilsson vägrar ge upp för att få rätt till ledsagning.

– Jag måste ha någon som följer mig när jag går ut. Med en ledsagare kan jag leva ett så normalt liv som möjligt, säger han.

Sedan ett års ålder har han diabetes typ 1. På senare år har detta medfört en grav synnedsättning. Dessutom har han ett amputerat underben. Han uppger att han kan röra sig relativt obehindrat inne i hemmet och sköta vissa vardagliga bestyr själv.

– Det är väl därför jag inte får någon ledsagarservice, för att jag klarar mig hyfsat i hemmet. Men går jag ut själv så ramlar jag. Jag är aktiv i föreningar och en gång när jag skulle på möte i kommunhuset fick jag hjälp av en bekant dit. Väl inne i huset skulle någon möta upp mig, men det var aldrig någon som kom. Så jag började gå själv och ramlade och fick en fraktur i handen, berättar Ove.

Det var inte den första frakturen han ådrog sig på grund av ett fall. I tre läkarintyg står det att Ove Nilsson behöver ledsagarhjälp på grund av sin synnedsättning. Trots det räcker det inte för att kommunen ska bevilja ledsagarservice enligt LSS.

– Läkaren gör bara en medicinsk bedömning. Det är socialtjänsten som gör helhetsbedömning och bedömer personkretstillhörighet eller ej, säger socialförvaltningens chef Marika Rissanen-Korpi. I stället för LSS hänvisar hon till hjälp via socialtjänstlagen, SoL.

– Reglerna kring LSS är väldigt enkla, det finns tre personkretsar man kan kvalificera sig inom. Den första kretsen är utvecklingsstörning eller autism, den andra är hjärnskador och den tredje är psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar, säger Rissanen-Korpi och påpekar att hon inte kan uttala sig i enskilda fall.

Kvalificeras han inte till den tredje personkretsen?

– Den bedömningen kan jag inte gå in i, utan det är handläggaren som gör den, säger Marika Rissanen-Korpi.

Ove Nilsson har sedan en tid tillbaka hjälp av en kontaktperson via socialtjänstlagen - två timmar per vecka.

– Det räcker inte, och jag har fått avslag när jag sökt om fler timmar, säger han.

– Jag vill ju inte missbruka LSS-stödet om jag skulle få det, jag vill helt enkelt kunna ha hjälp vid behov för att handla och gå på möten. Jag är trött på att vara fånge i mitt eget hem, säger Ove Nilsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!