Det var fullt hus när Gällivare tingsrätt invigde sina nyrenoverade lokaler på fredagen. Vikarierande domstolschef Niklas Lind höll invigningstalet. Tingsrätten har fått ett nytt säkerhetsssystem med kameraövervakning, ett separat väntrum för målsägare och vittnen, en helt ny konstkollektion och nya möbler.
Kommunalråd Tommy Nyström höll ett humoristiskt tal.
- Det är roligt och jag hoppas att ni ska trivas, men här kan det bli lätt bli fel om jag säger att jag hoppas att verksamheten ska öka i omfattning och kundtillströmningen öka.
Tingets historia
Domare Ingemar Taavola berättade om tingets historia. År 1751 blev Gellivare tingsplats i samband med marknaderna. 1792 fanns tingshuset i skolan. År 1889 fick Gällivare ett nytt tingshus mellan kyrkan och järnvägsstationen. Från 1953-1983 fanns tinget i kommunhuset. 1983 byggdes nuvarande hus på Lasarettsgatan. Ingemar Taavola har arbetat vid Gällivare tingsrätt i 30 år.
- Gällivare tingsrätt omfattar Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner. Ett område större än Belgien. På 1970-talet var Gällivare tingsrätt nedläggningshotad. Vi tog upp kampen och det bärande argumentet är Gällivares centrala läge i Norrbotten. Där ligger Luleå avsides, säger han.
Ny konst
I samband med renoveringen har konst bytts ut i samråd med Statens konstråd.
- Konstverket av Inga Björling har plockats ner. Den är från 1970-talet och föreställer människor som springer genom en vägg och måsar som flyger bort. Den är fin men tiden har gått i från den, 70-talets frihet har upplevts stötande, när människor ska till fängelse, säger Åsa Bergdahl från Statens konstråd.
Nya konstverk pryder nu Tingshuset. I tingssal ett finns Anders Sunnas konstverk Sapmi. Mustiga färger, renar, fjäll och malm. Konstnär Anja Pärsson har smyckat tingssal ett. En keramisk utsmyckning som beundrades av besökarna.
Veteraner minglade
Veteranerna Ingrid Larsson och Anna-Lena Nilsson minglade runt bland snittar och pärlande drycker. De har arbetat på kansliet i 42, respektive 46 år.
- Det har blivit fint. Vi trivdes väldigt bra här. Arbetet var intressant med många mänskliga möten, i bland var det tuffa mål men vi var ett trevligt gäng som stöttade varandra. I bland saknar jag gemenskapen på arbetet, samtidigt som jag njuter av friheten. Det är en omställning att bli pensionär, det ska alla veta, säger Anna-Lena Nilsson.