Redan när han var 25 år blev Mikael Wekim Sveriges yngsta rektor när han fick jobb på en förskola i Stockholm.
– Jag hade aldrig målsättningen att bli Sveriges yngsta rektor, däremot hade jag en målbild att arbeta som rektor. Jag har fokuserat på min resa och vad jag kan göra för att bli rektor. Att jag blev Sveriges yngsta rektor, det var aldrig planen. Men det är kul att det hårda arbetet, tidiga mornar, sena kvällar och allt vad det innebär, har givit resultat. Men det var aldrig tanken att det skulle kunna vara nån tävling. Utan det var rektorsyrket som var målet, säger Mikael Wekim.
Två år senare har Wekim bott i Gällivare i en månad och är rektor för flera verksamheter i kommunen. Flytten norrut handlar mycket om att 27-åringen från Stockholm vill utmana sig själv.
– Jag kände att det var dags för mig att ta steget utanför Stockholm. Stockholm är för mig en trygghetszon. Jag ville komma utanför Stockholm och jag kände att jag behövde en utmaning. Jag hade det väldigt bekvämt i Stockholm. Jag hade mitt boende, mitt jobb och allt där. Jag kände bara att det är för tidigt för mig att sitta i den där trygga bubblan. Nu tar jag mig an något både privat, men också karriärmässigt.
Hur har den utmaningen varit hittills?
– Kul. Först och främst tycker jag att jag har välkomnats på ett väldigt fint sätt här i Gällivare. Både i min rektorsroll och som privatperson. Jag tycker också att det finns en hel del att göra i Gällivare beroende på vad man har för intressen. På senare har mitt intresse för friluftslivet ökat väldigt mycket och då är jag på rätt plats. Vill jag ha köpcenter och sånt, då är jag i fel stad.
Wekim säger att det var lite slumpmässigt att han hamnade i förskolan.
– Jag tyckte att förskolan var mest intressant dels för att de lär sig prata, de lär sig gå och springa. Allt det här första som sker på förskolan.
Är det det som gör att du brinner för att jobba med förskolan?
– Inte enbart det. Men jag tycker att den utvecklingen som sker under de åren är inspirerande och roligt att se. Att följa upp den och vara en del ut av den.
I Gällivare har han hittat ett annat lugn än i Stockholm, men det återstår lite anpassning till livet i norr.
– Jag känner ibland att jag går om folk här, så jag har inte hunnit jobba bort det. Men det får vi jobba in.