Planeringen har pågått länge för Nina Kirchner, expeditionsledare och föreståndare för Tarfala forskningsstation. "Arktis är en superkänslig miljö, man kan inte bara komma in och inte tänka efter."
Isbrytaren Oden har lämnat hamnen i Helsingborg och börjat resan mot Thule på Grönland. 40 forskare ska i början av augusti ansluta isbrytaren med ett herculesflyg. Den första utmaningen är att ta sig dit de vill.
– Jag kollar iskartor över norra Grönland varje dag, det är inget jag direkt brukar göra, säger renskötaren och fjällentreprenören Erik Sarri.
Han ska med på den stora forskningsexpeditionen bland annat som forskningsstöd och teknisk support.
– Jag kommer ingå i ett forskarlag på sex personer. Vi kommer ha hand om bland annat isradarmätning. I utfällt läge, hängandes under helikoptern, är isradarn ungefär 16 meter bred. Vi kommer flyga in över Ostenfelds glaciär och Victoriafjorden. Det är en väldigt spännande del av uppdraget.
I förberedelserna ingår att ta rabiesvaccin. Erik Sarri kommer ingå i en grupp isbjörnsvakter. Utöver det har han gått en utbildning för att vara marin däggdjursobservatör. Han är en av de som under forskningsexpeditionen ska se till att djurlivet i havet inte tar skada.
– De marina däggdjuren är väldigt känsliga för störningar av ljud. Människan gör mycket ljud som färdas under vatten. Vi ska se till att vi stör djur som valar och sälar så lite som möjligt. Det är ett krav när man gör en sådan här expedition. Vi är minst tre som gått den utbildningen.
Hur ser du på att man kommer med en stor båt och utför forskning i ett så känsligt område?
– Jag kommer från ett område där vi har ganska mycket störning i renskötseln. När jag blev tillfrågad så var en av de första frågorna jag ställde innan jag tackade ja, hur vi kommer att påverka ursprungsbefolkningen och området. Jag hade inte följt med om de hade störts.
En anledning till att han snart är med i en av forskargrupperna på isbrytaren Oden är samarbetet med Tarfala forskningsstation. Han har länge utfört transporter till forskningsstationen och varit med ut till väderstationer.
– När de far ut från forskningsstationen till glaciärer som inte är precis i närheten av Tarfala, tar de alltid kontakt med samebyarna och tar med en renskötare i forskargruppen som åker ut. Dels för att ta sig fram så att man inte stör djuren, dels för att renskötarna får vara med och göra de här mätningarna. Det är ett samarbete som pågått länge.
Alla tillstånd är på plats. Planeringen för klimatforskningsexpeditionen har pågått i flera år och det är den tredje i raden till området sedan 2015.
Målet är först att ta sig dit, sedan att få fram kunskap som forskarna behöver för att göra bättre prognoser för havsnivåhöjningen och den globala uppvärmningen.
En av de två expeditionsledarna är Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och föreståndare på Tarfala forskningsstation.
– Jag hoppas så innerligt att vi kommer dit. Det så svårt att ta sig dit med den tjocka havsisen där som kan blockera hela Nares sund och ingången till fjordarna.
Erik Sarri, renskötare i Girjas sameby och fjällentreprenör, är på väg till Grönland och norra ishavet för sju veckor av forskning.
Ostenfelds glaciär är den som man vill undersöka, från alla håll och på alla möjliga sätt.
– När inlandsisen som ligger på Grönland rör sig mot kusten bildas det man kallar för flytande glaciärtungor i de här stora fjordarna. De här istungorna kontrollerar grönlandsisens stabilitet. Om de här tungorna skulle försvinna helt och hållet så finns det en potentiell risk att all is som ligger uppströms, som däms just nu av de här glaciärtungorna, forsar ut i havet och då måste man räkna med betydande havsnivåhöjningar.
Ostenfelds glaciär har nästan helt förlorat sin glaciärtunga.
– I Tarfala och bland våra fjäll smälter glaciärer för att det blir varmare i luften. Men när det gäller de flytande glaciärtungorna har man också havet som kan påverka de här glaciärerna underifrån. När ett långsamt system som en glaciär och ett snabbt system som havet möter varandra, då blir det väldigt komplicerat att förstå vad som händer. Därför har det varit svårt att få in det i numeriska modeller och därför har FN:s klimatpanel IPCC kunskapsluckor. Vi ska fylla i några av dem, säger Nina Kirchner.
Ett isberg i en grönländsk fjord lämnar glaciären och glider ut i havet.
I sju veckor ska de vara på isbrytaren Oden. Om allt går som de vill rundar de norra Grönland och avslutar på Svalbard.
Erik Sarri fick frågan av en kompis om han är orolig för att ha tråkigt på båten.
– Det är en utmaning att bo sju veckor på Oden. Jag har aldrig bott en längre tid på en båt. Men en sådan här resa kanske man bara får chansen att göra en gång i livet. Blir det då långtråkigt någon dag så får man ta det. Det är mycket jobb med instrumenten och tester, så jag tror att det blir spännande.
Isbrytaren Oden från ett tidigare uppdrag.
Isbrytaren Oden.
Han ser fram emot att se Norra ishavet och att lära sig mer om vad som händer med klimatet.
– Jag vill vara medveten om vad som händer ifall temperaturen stiger och glaciärerna smälter. För att kunna parera. Jag märker redan nu i området där jag bor att glaciärerna smälter av väldigt mycket. Det har kommit ner mycket glaciärsediment i Vistasälven. Det gör att det blir svårare att ta sig fram. Och inom rennäringen påverkas man av att klimatet inte är som det varit förut.
Den 5 augusti möter de upp Oden. Totalt 70 personer kommer vara ombord.
– Det kan vara struligt att ta sig fram. I slutändan har alltid kaptenen sista ordet. Om han säger att vi gör inte det här så gör vi inte det, säger Nina Kirchner.