Sjabbiga Gällivare

Ett Gällivare i förfall. Det möttes utflyttade hemvändaren Eva-Lena Edlund av när hon besökte sin hembygd i sommar. - Det unika samhälle Gällivare är börjar se pinsamt sjukt ut, säger hon upprört och syftar på ett snart igenvuxet samhälle med många nedgångna byggnader.

Eva-Lena Edlund pekar på att fjällstugan på Dundret har förfallit och att det är förenat med fara att ta sig in eftersom trappan är i undermåligt skick. FOTO: Katarina Mosesson

Eva-Lena Edlund pekar på att fjällstugan på Dundret har förfallit och att det är förenat med fara att ta sig in eftersom trappan är i undermåligt skick. FOTO: Katarina Mosesson

Foto: Katarina Mosesson

GÄLLIVARE2008-09-20 06:00
Eva-Lena Edlund, ,43, lämnade Gällivare för södra Sverige 1987. Sedan dess har hon regelbundet besökt sin hembygd där släkt och vänner fortfarande finns kvar men oftast under jul- och påsktid.
I år såg Eva-Lena Edlund fram emot att turista på hemorten sommartid och att få visa upp sitt Gällivare, som hon var så stolt över, för en bekant från sin nuvarande hemort utanför Falkenberg. Synen som mötte henne var dock inte den hon väntat sig.
- Det var så sorgligt att se. Det såg rent ut sagt för jävligt ut. Gräsmattor på allmänna platser var oklippta och allmänt ovårdade. Kommunens blomlådor var fulla med skräp och ogräs, kantstenarna till trottoarerna trasiga och dagvattenbrunnarna översvämmade och orensade. Sanden från vinterns sandning hade inte sopats bort utan låg kvar, framför allt i gatukorsningar.
Ruttet trä
Hon fortsätter:
- Toppstugan, där jag inte hade varit på över tio år, var sjabbig och trasig. Det fanns trappsteg som man kunde trampa igenom med hela foten om man inte såg sig för. På hembygdsområdet fanns inte annat att se än gamla hus. Borta var renar och andra djur som tidigare funnits där. "Var är allt det fina som du visat på foton och berättat om", undrade vännen jag hade med mig.
Gruvmuséet i Malmberget är väl en attraktion om någon när man besöker Gällivare som turist, tänkte Eva-Lena Edlund. Men när hon och hennes bekante kom dit möttes de av låsta dörrar.
- Det var första veckan i juli och då borde det ju vara öppet. På turistbyrån visste man ingenting utan hänvisade mig att ringa LKAB och fråga. På dörren till Gruvmuseet stod det att man skulle kontakta Gällivare taxi om man ville se museet. Det värsta är att turistbyrån och taxi ligger vägg i vägg och och då kan man fråga sig hur det kom sig att turistbyrån inget visste. Vad finns den för om turisterna får ta reda på allt själva?
Stoltheten är borta
Även Lappkyrkan hade oklippta gräsmattor och regnvatten stänkte högt upp mot kyrkväggen, eftersom det låg stora vattenpölar runt husgrunden.
- Dräneringen eller dikningen runt kyrkan var helt igenvuxen.
Eva-Lena Edlund har under alla sina år i södern agerat turistambassadör för Gällivare men nu är det stopp.
"Öppna ögonen"
- Jag kan själv inte vara stolt över Gällivare som det nu ser ut och kommer inte att rekommendera sörlänningarna att åka upp, säger hon och ställer sig frågande till kommunledningen:
- Har ni blivit hemmablinda? Öppna ögonen, ta med er ett anteckningsblock och ge er ut i samhället. Skriv ner allt som behöver fixas till och gör något åt eländet. Hur kommer det sig att de nu rådande framgångarna på orten inte går hand i hand med hur det ser ut i samhället?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om