Lundin vänder sig mot hur second opinion-besöket gick till.
– Det är ett kortare samtal, 40-50 minuter, och känns ofullständigt och meningslöst. Det kan inte kallas för en second opinion i sådana här tillstånd som ofta är komplicerade, säger han.
Lennart Lundin, som är utbildad psykolog och har tjänstgjort som chef vid psykiatriska enheter, säger att det är ovanligt att second opinion används i diagnoser och behandling kring schizofreni och autism.
– Tyvärr är det så. För det är just i sådana här fall som second opinion är tänkt att användas. Svåra och komplicerade tillstånd där det finns möjligheter till andra upplägg på bedömning och behandling. Jag vet exempel på andra landsting där patienter flyttats till en annan psykiatrisk klinik där man haft andra samtal som lett till andra hypoteser och medicineringar, med gott resultat. Ska jag vara kritisk är min känsla att det är ekonomiska skäl och resursskäl bakom att second opinion så pass sällan utnyttjas.
Lennart Lundin är även kritisk till att brodern inte får dela den information som psykiatrikern vid Sunderby sjukhus skickade vidare till ansvarig läkare i Gällivare.
– Här har vi en man som kämpat i år och bistått sin bror. De har tät kontakt. De tankar som förs fram om diagnosen och om eventuell autism är dessutom väldigt rimliga. Han borde absolut inte stängas ute. I stället borde man samarbeta och ta hjälp i diskussioner med anhöriga. Ibland undrar jag om myndigheterna missförstått vad sekretessen är till för. Den ska skydda patienten, inte verksamheten.