När man går över tröskeln till Engelska baracken stiger man rätt in i det strävsamma livet förr i tiden. Kvinnans lott var tung. Bära ved och hämta vatten. Osande fotogenlampor i vintermörkret. Utedass och slaskhink. Klädtvätt i älven eller bäcken. Familjerna var barnrika och trångbodda. I hyreskontraktet fanns i bland villkoret att familjerna skulle ha två ungkarlar inneboende.
Saltströmming och mjölkhämtare
Engelska baracken innehåller en arbetarbostad och en tjänstemannabostad. I köket står Ingrid Israelsson och kokar potatis vid den gamla järnspisen. Iklädd blårandigt förkläde serverar hon kaffe ur emaljerad kaffepanna och guidar besökare.
– Jag är själv uppvuxen i en arbetarbostad och utgick från hur vi själva hade det då vi växte upp. Vi inredde bostäderna vid Malmbergets och järnvägens 100-årsjubileum år 1988, säger hon.
Ingrid Israelsson och systern Ann-Marie Fransson inredde bostäderna med föremål och möbler från Gällivare museum som ägs av Hembygdsföreningen. Här finns kök och kammare. Korsstygnsbonader, en utdragbar barnsäng, potta, träleksaker. I skafferiet svagdricka, saltströmming och mjölkhämtare. Fönster med spröjs, innanfönster med vadd.
Tjänstemannabostaden har dyrare inredning. Karl-Johan soffa, kristallkrona och spegelbyrå.
Stark arbetarkultur
Hembygdsföreningen arrangerar visningar i bostäderna.
– Engelska baracken låg tidigare vid Norska vägen, vid järnvägen. Det finns två likadana hus på Kilen i Malmberget. Det är en härlig stämning i huset. Arbetarkulturen är stark i samhället och vi vill visa hur människorna levde förr. Det fanns nog både för- och nackdelar, men i dag skulle nog ingen vilja bära ved och vatten och gå på utedass året om, säger sekreteraren i Hembygdsföreningen Ann-Helen Mickelzon.
Missionshuset - nästa projekt
– Kvinnorna som kom till samhället i slutet av 1800-talet kom ofta som pigor för att jobba i någon familj. De var driftiga kvinnor. Många startade egna företag, matserveringar, tvätterier och strykerier. Läskedrycksfabriken startades av en kvinna, säger Ann-Helen Mickelzon.
Hembygdsföreningen går nu vidare till 1950-talet och planerar att inreda Missionshusets övervåning.
– Det ska se ut som en pastorsbostad på 1950-talet och vi jagar nu ett kylskåp från den tiden. Vi vill bygga ett riktigt 1950-tal. Målet är att visa bostadsmiljöer i ett stort tidsspektra, säger Ann-Helen Mickelzon.