– Gällivare kommun är ett bra exempel på en kommun som står inför stora utmaningar som vi menar är världsunika. Den gröna omställningen är inte bara en fråga för enskilda kommuner eller för Norrbotten utan här behöver staten och samhället gemensamt gå in och ge stöd, säger Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot från Luleå, som begärt debatt med civilminister Erik Slottner (KD) om vikten att regeringen tar sitt ansvar för att stötta Gällivare kommun och andra kommuner i norra Sverige i omställningsarbetet.
Men socialdemokraterna har ju varit i regeringsställning i åtta år fram till i höstas – varför har inte ni gjort de här satsningarna?
– Under vår tid i regeringsställning säkerhetsställde vi både klimatklivet och industriklivet. Det stora utmaningen som vi pratar om nu är att den kommunala sektorn inte blir en flaskhals till den gröna omställningen. Så det här är en regeringsfråga som måste lösas de kommande åren, säger Fredrik Lundh Sammeli.
De socialdemokratiska riksdagsledamöterna säger sig vara oroade för att regeringen utåt ger sken av att de tror på den gröna omställningen och att man vill skapa förutsättningar för att göra den möjlig, men att de i praktiken mer eller mindre motarbetar den.
– Vi ser ju en rad beslut där man istället backar utvecklingen – till exempel slaktar man utbildningsplatser för vuxenutbildning och yrkeshögskolor, plockar bort investeringsstöd för bostäder och försvårar vindkraftsutbyggnaden till havs, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Zara Leghissa, riksdagsledamot från Boden, har skrivit en interpellation och kommer att debattera social hållbarhet med arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).
– Kompetensförsörjningsbehovet är enormt här uppe för det händer ju så många positiva saker i regionen. Då är det också viktigt att man möter det med schyssta villkor och ett tryggt arbetsliv och motverkar arbetslivskriminalitet, säger Zara Leghissa.
– Och eftersom att det råder så stor kompetensbrist så vill vi att arbetskraftsinvandringen, som den varit innan, ska vara reglerad utifrån behovet på arbetsmarknaden. Dessutom vill vi ha ett avtalsreglerat lönegolv, fortsätter hon.
Men hur ska man klara av välfärdsfrågan här uppe i norr? Alla kan ju inte jobba inom industrin?
– Vi fick en bra beskrivning av det igår när vi var på studiebesök på LKAB. De berättade om att många från välfärdsyrkena tar industrijobb för att vila upp sig i några månader eller år. Och det pekar ju på att arbetsmiljön i välfärdsjobben är tung, säger Ida Karkiainen, riksdagsledamot från Haparanda.
– Region Norrbotten har nyligen gjort en mentometerundersökning som tydligt visar att våra medarbetare upplever en stor meningsfullhet med sitt jobb, men att man inte är stolt över att jobba inom regionen. Den tuffa arbetsbelastningen och arbetsmiljön är något vi behöver jobba med, säger regionråd Camilla Friberg.
Ida Karkiaianen kommer att debattera med tillståndsprocesser med miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och menar att det är viktigt att regeringen driver upp tempot.
– Det är ofta svåra och komplexa frågor där många aspekter måste vägas mot andra riksintressen. Men det finns metoder och modeller för hur man kan göra det snabbare, säger hon.
Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot från Luleå tar lätt på kritiken.
– Socialdemokraterna i Norrbotten låter som en repig gammal skiva, säger han.
När det gäller neddragningar på yrkesutbildningar menar han att det inte är antal platser utan antal utbildade som är avgörande.
– De senaste åren har bara runt 70 procent av platserna som varit tillgängliga använts. Det hade kunnat utbildas betydligt fler. Nivåerna i statsbudgeten ligger långt över faktiskt antal använda platser.
Investeringsstödet för hyresrätter är ingen lösning på bostadsbristen, säger Mattias Karlsson.
– Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Reformer för att öka tillgången till byggbar mark ska nu tas fram och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt, säger han.
Påståendet att regeringen försvårar vindkraftsutbyggnad till havs ger han heller inte mycket för.
– Inget havsbaserat vindkraftsprojekt har driftsatts i Sverige sedan 2013, med andra ord har den tidigare S-regeringen inte lyckats under sina åtta år.