För drygt ett år sedan presenterades en utredning som visade att delar av vatten- och avloppsnätet är överbelastade. I ett värsta tänkbara scenario kan en ledning brista.
Störst påverkan är det på delen av huvudnätet som möter ledningar från det nya bostadsområdet Repisvaara, in mot centrum, Sjöparksskolan och österut mot Koskullskulle och Kavaheden. På väg mot reningsverket passerar avloppsvattnet under Lasarettsgatan och Luleåvägen, för att sedan passera under Nuolajärvi.
– Ser man till antalet lägenheter som byggts så rör det sig om drygt 200 nya hushåll som ska kopplas på ledningen. Vad kommer det att få för konsekvenser för ledningen som redan är hårt ansatt, säger Kurt Kalla (M).
De lägenheter som han syftar på är dels kvarteret Gladan, vid tingsrätten, dels de nya bostadsrätterna Sjöparken, samt det nya flerfamiljshuset på södra sidan av Nuolajärvi.
Utredningen har visat att den största påfrestningen på ledningssystemet sker vid tre mätpunkter vid Lasarettsgatan och Luleåvägen. Det är också där som trycket kommer att göra sig påmint. Vid en fortsatt förtätning av Gällivare kan en underkapacitet på över 180 procent vänta.
Den tidigare räddningschefen och numera fritidspolitikern Benny Blom (M) har en längre tid lyft frågan i kommunstyrelsens arbetsutskott om hur kommunen kan ta hand om en brusten avloppsledning. En fråga som han inte fått något svar på.
– Kommunen ska se över och stärka den här delen av ledningssystemet år 2026 – men det är om två år. Vad händer fram till dess? Finns det en krisplan om det skulle ske något innan det här är åtgärdat, säger han.
Enligt samhällsbyggnads- och teknikchefen Nina Eliasson kommer avloppssystemet klara de nya bostäderna, men det kommer bli svårt för Gällivare att fortsätta växa i framtiden om inget görs för att stärka avloppssystemet. Hon säger att det finns en beredskapsplan om något skulle ske innan dess.
– Vi behöver se över hur vi på bästa sätt kan stärka nätet utan för stor påverkan på boende i området, men hur förstärkningen ska bli vet vi inte än, säger hon.
Det finns ett politiskt förslag om att förändra den högst belastade delen. Det skulle uppskattningsvis kosta 100 miljoner kronor, enligt Nina Eliasson.
– Den här satsningen finns med i den kommande kommunplanen och det är avsatt medel över flera år för att stärka vatten- och avloppsnäten, säger hon.