Renvaktarbostaden används för boende i samband med renskötsel men skatteverket medger inte avdrag för fastighetsutgifter på drygt 20 000 kronor. Skatteverket skriver att bostaden innehåller normal standard för permanentboende och det är ostridigt att bostaden använts av renägarfamiljen för boende.
De jämför med fårskötare som under begränsad tid använder en byggnad för boende. De skriver att det inte finns något stöd för att skattemässigt anse att en byggnad som används av den skattskyldige och hans närstående för boende är annat än en privatbostad.
"Renskötare måste få bo drägligt"
Renägaren skriver att fastigheten varken är avsedd för permanentboende eller som fritidshus. Han och familjen använder endast bostaden då han har renarna i området. Den fasta punkten finns i en annan by. Byggnaden är liten, 55 kvadratmeter. Han skriver: "Som renskötare måste jag kunna ha denna standard under den tid som renarna befinner sig i området under vintern. Att ställa krav på att han och andra renskötare skulle bo enklare" är inte skäligt.
Prövningstillstånd hos regeringsrätten
Länsrätten fastslog i sin dom att renvaktarbostaden ska betraktas som privatbostad. De jämförde med ett annat ärende där avdrag medgivits, men då var renskötarbostaden en enkel liten stuga utan hög standard.
Inte heller kammarrätten i Sundsvall dömde till rennägarens fördel även om rätten inte var enig. Nu meddelar regeringsrätten prövningstillstånd i frågan om renvaktarbostaden är att betrakta som näringsfastighet eller privatbostadsfastighet.
Renvaktarstuga till regeringsrätten
Regeringsrätten ska pröva hur en renvaktarstuga i en by i Gällivare ska beskattas. Enligt skatteverket är standarden på stugan så hög att den är att betrakta som privatbostad. I stugan finns bad, wc, spis och kylskåp. Renägaren hävdar att bostaden är en förutsättning för hans djurhållning och skatteverket kan inte kräva att han ska bo sämre där än i sitt hem.
Så jobbar vi med nyheter