– Nämnden vill spara pengar men Gällivare får kostnader för ny teknik oavsett vem som är huvudman. Det är en enorm hjälp för oss att ha larmcentralen med all lokalkännedom. Dagligen läser vi i tidningarna om hur många fel det blir med SOS AB, säger Tomas Pudas, brandförman och skyddsombud.
Service- och tekniknämnden föreslår att SOS AB tar över larmcentralens uppgifter. Ordförande Mats Rantapää (S) säger att grundanledningen inte är att tjäna pengar.
– Det finns statistik från SOS Alarm i Kiruna som visar att man gör tidsvinster. När insatsledaren svarar går det snabbare. Vi är skyldiga som nämnd att se till att vi får störst nytta av skattepengar och effektivitet.
– Regeringen har tillsatt en statlig utredning som är ute på remiss. De har kommit fram till att en nationell organisation bör inrättas som har bättre förutsättningar för samverkan och kan sammankopplas med militären vid behov. Säger de att myndigheten ska sköta larmen 2015 då har vi inget val.
Samiska och finska
Personalen anser att Gällivare kommun bör invänta den statliga utredningen innan de överlämnar larmcentralen i vinstdrivande SOS händer.
Fem anställda bemannar larmcentralen dygnet runt. Larmoperatörerna tar emot brandlarm, inbrottslarm, driftlarm, trygghetslarm, socialjour och felanmälningar. Vid 112-larm är man medlyssnare (adressbestämning, kompletterande frågor etc) vilket underlättar för brandmännen, som också servas med all tänkbar information, exempelvis telefonnummer till bilbärgare.
– Gällivare kommun har många samiska och finska ortsnamn vilka är svåra att uppfatta för utomstående. GPS-systemen fungerar dåligt i Gällivare, som har få master, säger larmoperatör Annika Utterström.
Hon visar på kartan hur stor kommunen är: från Ritsem i norr till Mårdsel i syd, 16 000 kvadratkilometer och 92 byar.
"Stora konsekvenser för samhället"
– En nedläggning innebär stora konsekvenser för hela samhället, så mycket jobb som larmcentralen gör och alla gamla människor som behöver hjälp. Det är en kortsiktig lösning för att spara pengar, säger brandman Claes Jonasson.
– I Kiruna har det inte fungerat med insatsledaren som medhörare vid SOS-samtalen, det har man frångått. Insatsledaren har inte tid att vara medhörare när han ska förbereda utryckningen, säger styrkeledare/brandman Markus Pittja.
– Det kan gå illa med fördröjda insatser, lidande och ökade kostnader för samhället, säger brandman Mikael Aspelm.
Mats Rantapää säger att alla omorganisationer möter motstånd.
– Vi får bättre teknik och backup om vi går in i det nya och vi ska ha kvar en liten servicecentral vid brandstationen, säger Rantapää.