"Namnen på kartan ska anpassas till riksspråk"

Lennart Dahlin, utredare vid Lantmäteriets ortnamnssektion i Gävle, säger att frågan om namnet på berget har utretts för en tid sedan.
- Karl-Gustav Hedlund har ju rätt i att det står Mjölåsberget på generalstabskartorna, men på tryckta kartor från 1951 och framåt finns namnet Malungsberget. Karteringen gjordes 1949. Det är inget nytt påfund. Överkalixmålet är en av de svåraste dialekterna i Sverige och obegripligt för en vanlig svensk. Mjölås har tolkats som mjöl och ås, men det har vare sig mjöl eller ås att göra, säger Lennart Dahlin.
"Förklaringssägen"
Claes Börje Hagervall, förste forskningsarkivarie vid Dialekt-, ortnamns och folkminnesarkivet i Umeå säger att namnen på kartan ska anpassas till riksspråk, även om det kan göra folk på orten ilskna.
- Det kommer ofta önskemål om att man ska gå tillbaka till en äldre form av skrivningar av namn, men man måste ha mycket på fötter för att ändra ett namn på en kartform. När man ändrar namnen tillbaka till en äldre form så blir det problem att hitta för utryckningsfordon. Det är ständigt en konflikt om hur namnen uttalas på dialekt och hur det ser ut på riksspråk och då finns det en lag på att man ska anpassa sig till språknämndens skrivregler, sedan är det lantmäteriet som är den myndighet som beslutar om hur namnet ska se ut på vägskyltar och kartor, säger han.
Omtolkat namn
- Det har funnits en kvarn, men jag tror att namnet Mjölåsberget är en folketymologisk omtolkning av namnet. Det betyder att man försöker få någon mening i ett svårbegripligt ord. På dialekt uttalas det mölåsberget. Vad betyder då namnet? Relativt säkert består förleden i det här namnet av ett ord som betyder malung, på dialekt mölom. Malung betyder en ansamling av slipade småstenar, säger Hagervall.
Vetenskaplig metodik
Kjell-Olof Persson, språkhistoriker, boende i Gällivare och Kalix, säger att vetenskaplig metodik bör förenas med folkkultur.
- Forskarvärlden måste nalkas folkkulturen med stor aktning och respekt, därför att folkkulturen förvaltar urgamla minnen. Vad är rätt och vad är fel? Svaret ligger kanske i Nordlandersamfundets arbetsmetodik som går ut på att förena vetenskaplig metodik med folkkultur.
- Här möts olika världar. Karl-Gustav Hedlund är ju forskare på sitt sätt. Folkkulturen tillför värdefulla element till den samlade beskrivningen av varje orts lokalhistoria. Ett särskilt ansvar åvilar expertisen att man nogsamt efterhör och tillvaratar lokalbefolkningens muntliga minnesarkiv. Den muntliga traditionen är mycket stabilare än skriftlig tradition. Uttalet är stabilt och går genom generationerna, medan skriftspråket ändrar sig hela tiden, säger Kjell-Olof Persson.