– Jag har haft högt blodtryck och har bland annat fått gå KBT-behandling för att hantera stressen. Det här är ett beslut jag tar för att prioritera min hälsa och min familj, säger han.
Familjen har varit en viktig faktor i hans beslut. Henrik Ölvebo har tre barn och beskriver hur jobbet ofta gjort det svårt att balansera privatliv och arbete.
– Grabbarna tycker inte att det är så roligt att gå och handla med mig, för det tar alltid så lång tid när folk vill prata jobb. Jag vill finnas där mer för dem nu, säger han.
2018 drabbades han av en stor personlig förlust när hans yngre bror Niklas omkom i en arbetsplatsolycka.
– Det var en extremt tuff period. Jag funderade allvarligt på att lämna politiken, men insåg att jag behövde något att hålla fast vid för att inte fastna i sorgen. Det gav mig perspektiv på vad som verkligen är viktigt, säger han.
Nu startar processen för att hitta hans efterträdare. En ny gruppledare förväntas vara på plats innan nästa kommunfullmäktigemöte i januari. Henrik Ölvebo betonar vikten av att skapa en naturlig övergång.
– Jag tror inte att man ska ha samma ledare i mer än tio år, oavsett om det är en förening eller ett företag. Det behövs nya röster och nya idéer, säger han.
Henrik Ölvebo säger att det är upp till valberedningen att ta fram förslag, men att han själv kommer att nominera Jenny Jänkänpää, som idag är ordförande för barn- och utbildningsnämnden.
– Jenny har en stark känsla för helhet och en tydlig vision för framtiden. Jag är övertygad om att hon kommer att göra ett fantastiskt jobb som gruppledare, säger han.
Henrik Ölvebos politiska resa började 2014, när Miljöpartiet i Gällivare gjorde sitt bästa val någonsin och ökade från ett till fyra mandat i fullmäktige. Henrik Ölvebo, då 36-årig projektingenjör på LKAB, toppade listan och blev en av arkitekterna bakom den så kallade regnbågsalliansen, där fem partier tog över makten.
– Vi kommer att jobba med samhällsomvandlingen, som vi tycker har gått för långsamt, sade han när samarbetet presenterades.
Samhällsomvandlingen har präglat mycket av Henrik Ölvebos arbete, särskilt frågor om bostadsbrist och kommunens roll i den gröna omställningen. De senaste åren har även präglats av flera kriser som satt kommunens resurser och ledarskap på prov.
– Pandemin var en enorm utmaning, både att hantera och kommunicera kring. Vi lyckades skapa en transparent och effektiv organisation trots pressen, säger han.
Utöver pandemin har återkommande diskussioner med LKAB om ersättningar och avveckling av områden varit en svår balansgång. Dessa har handlat om hur kommunens verksamheter och boenden påverkas av gruvans expansion och behovet av att flytta eller ersätta samhällsstruktur. Henrik Ölvebo beskriver dessa utmaningar som krävande men nödvändiga att ta itu med.
– Vi har haft flera tuffa år, men jag är stolt över hur vi navigerat genom både pandemin och förhandlingarna med LKAB. Det har varit utmanande men också lärorikt, säger han.
Under sin tid som kommunalråd har Henrik Ölvebo samarbetat nära med både politiska kollegor och motståndare. Han beskriver samarbetet med tidigare kommunalråd Jeanette Väppling (V) och nuvarande Birgitta Larsson (S) som konstruktivt och avgörande för att styra kommunen i svåra lägen.
– Det har varit viktigt att hitta gemensamma lösningar, särskilt när vi styr i minoritet. Samarbetet med Birgitta och Lena (Sjötoft) från Vänsterpartiet har varit väldigt bra, säger han.
Henrik Ölvebo lyfter även debattklimatet i fullmäktige som en utmaning och ger samtidigt ett positivt omdöme om Lars Alriksson (M), en av hans politiska motståndare.
– Fullmäktige har blivit mer polariserat och populistiskt med åren. Det är synd eftersom det är den plats där medborgarna mest kan följa den politiska debatten. Samtidigt finns det politiker, som Lars Alriksson, som har en helhetssyn och förmåga att se konsensuslösningar. Vi har ett mycket bättre samtalsklimat i kommunstyrelsen och nämnderna, säger han.
Under sin tid som kommunalråd har Henrik Ölvebo varit drivande i flera stora projekt, inklusive invigningen av Kunskapshuset och bygget av is- och evenemangsarenan. Men det finns också frågor han önskar att de hade kunnat lösa bättre, särskilt bostadsbristen och situationen i skolan.
– Bostadsfrågan är en tung punkt. Vi har jobbat hårt med markberedskap och att få fram bostäder, men det känns som att vi kunde ha gjort ännu mer, säger han.
Han pekar också på skolan som ett område där det funnits utmaningar kopplat till behöriga lärare och arbetsmiljö.
– Vi har försökt skjuta till resurser och förbättra förutsättningarna, men det är svårt att nå ända fram när det saknas behörig personal. Skolan är så otroligt viktig, och det är klart att man önskar att vi kunnat göra mer, säger han.
– Det har varit tio otroligt lärorika år, men nu känner jag att det är dags för en ny fas i livet. Jag ser fram emot att utforska nya möjligheter och hitta ett sätt att bidra på ett annat sätt än genom politiken, säger han.
Henrik har kvar sin anställning på LKAB, även om han inte varit aktiv där på tio år. Han planerar att ta kontakt med arbetsgivaren efter nyår för att utforska vilka möjligheter som finns.
Kan du tänka dig att återvända till politiken?
– Jo, det kan jag absolut. Jag kommer nog inte kunna hålla mig borta, men det blir kanske någon gång längre fram när barnen blivit äldre, säger han.